Geoffrey Ingram Taylor
Utseende flytta till sidofältet dölj| Geoffrey Ingram Taylor | |
| Född | 7 mars 1886 St John's Wood eller London |
|---|---|
| Död | 27 juni 1975 (89 år) Cambridge |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Trinity College, Cambridge Universitetet i Cambridge |
| Sysselsättning | Fysiker, matematiker, ingenjör, meteorolog |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
| Föräldrar | Edward Ingram Taylor Margaret Boole Taylor |
| Utmärkelser | |
| Adams-priset (1915) Bakerföreläsningen (1923) Royal Medal (1933) Copleymedaljen (1944) Symons Gold Medal (1951) Wilhelm Exner-medaljen (1954) Guthrieföreläsning (1954) De Morgan-medaljen (1956) Premio Panetti Ferrari (1958) Timosjenkomedaljen (1958) Franklinmedaljen (1962) James Watt Medal (1965) Theodore von Kármán Prize (1972) Fellow of the Royal Society Knight Bachelor | |
| Redigera Wikidata | |
Geoffrey Ingram Taylor, född 7 mars 1886 i London, död 27 juni 1975, var en brittisk fysiker och matematiker, dotterson till George Boole. Hans främsta insatser var inom flödesdynamiken och vågrörelseläran.
Biografi
Taylor tog examen i matematik vid Trinity College vid Cambridges universitet. Därefter började han forska i dynamisk meteorologi vid samma universitet. Under första världskriget arbetade han som meteorolog vid brittiska flygvapnet. Han blev intresserad av aeronautik och lärde sig att flyga.
Taylor var produktiv över en mycket lång tid, han arbetade som forskare från 1909 till 1972. Trots att han undervisade under fyra år hyste han motvilja till det och fick 1923 erbjudande från Royal Society att bli forskande professor och kunde därefter helt ägna sig åt forskningen.
Taylor invaldes 1955 som utländsk ledamot nummer 891 av Kungliga Vetenskapsakademien. Taylor tilldelades Royal Medal 1933, Copleymedaljen 1944, Symons Gold Medal 1951, De Morgan-medaljen 1956 och Franklinmedaljen 1962.
Analyser av kärnvapenprov
"Trinitys" eldklot efter 25ms.
Trinitytestet var det första testet av ett kärnvapen. Med utgångspunkt av fotografier av sprängningen, samt med hjälp av dimensionsanalys kom Taylor fram till en modell som beskrev explosionens radie.
R = S ( E t 2 ρ ) 1 5 {\displaystyle R=S\left({\frac {{E{t}}^{2}}{\rho }}\right)^{\frac {1}{5}}}
- R {\displaystyle R} : Explosionens radie.
- S {\displaystyle S} : En konstant som är nära 1.
- E {\displaystyle E} : Explosionens energi.
- t {\displaystyle t} : Tiden efter explosionen.
- ρ {\displaystyle \rho } : Luftens densitet.
: Explosionens radie.
: En konstant som är nära 1.
: Explosionens 
: Tiden efter explosionen.
: Luftens Källor
- Engelskspråkiga Wikipedia (2006-02-01)
- Kundhu, Pijush K. och Cohen, Ira M. (2002). Fluid Mechanics. Academic Press. ISBN 0-12-178251-4
Noter
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
- ^ Geoffrey Taylor, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.
- ^ Encyclopædia Britannica, Sir Geoffrey Ingram Taylor, läst: 9 oktober 2017.
- ^ MacTutor History of Mathematics archive.
- ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Тейлор Джефри Инграм”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
- ^ läs online, www.wilhelmexner.org .
- ^ läs online, www.accademiadellescienze.it .
- ^ Timoshenko Medal (på engelska), American Society of Mechanical Engineers, läs online.
- ^ läs online, www.imeche.org .
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Geoffrey Ingram Taylor.Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör
|