Gamma Camelopardalis

I den här artikeln ska vi utforska Gamma Camelopardalis, ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet genom åren. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället har Gamma Camelopardalis varit föremål för debatt och diskussion. När vi går djupare in i detta ämne kommer vi att upptäcka dess implikationer inom olika områden, såväl som de framsteg och utmaningar som omger det. Med ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt kommer vi att undersöka betydelsen av Gamma Camelopardalis i dagens värld och hur det har format vår uppfattning och förståelse av det. Genom den här artikeln hoppas vi kunna erbjuda en djupare och mer komplett vision av Gamma Camelopardalis, och bjuda in våra läsare att reflektera över dess relevans och innebörd idag.

Gamma Camelopardalis
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildGiraffen
Rektascension03t 50m 21,50892s[1]
Deklination+71° 19′ 56,4061″[1]
Skenbar magnitud ()+4,66[2] + 9,07[3]
Stjärntyp
SpektraltypA2 IVn[4]
U–B+0,07[2]
B–V+0,03[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+0,2 ± 2,5[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +18,17[1] mas/år
Dek.: -42,85[1] mas/år
Parallax ()9,09 ± 0,18[1]
Avstånd359 ± 7  (110 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()-0,62[6]
Detaljer
Massa2,98 ± 0,04[7] M
Radie2,5[8] R
Luminositet185[7] L
Temperatur8 892[7] K
Vinkelhastighet205[9]
Andra beteckningar
γ Cam, 14 Cam, BD+70° 259, FK5 138, GC 4557, HD 23401, HIP 17959, HR 1148, SAO 5006, CCDM 03504+7120 [10]

Gamma Camelopardalis (γ Camelopardalis, förkortat Gamma Cam, γ Cam), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en misstänkt dubbelstjärna[11] i östra delen av stjärnbilden Giraffen. Den har en skenbar magnitud på +4,66[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 9,1[1] mas beräknas den befinna sig på ca 360 ljusårs (110 parsek) avstånd från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan Gamma Camelopardalis A är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass A2 IVn.[4] Den har en massa som är ca 3[7] gånger solens massa, en radie som är ca 2,5[8] gånger solens radie och avger ca 185[7] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 8 900 K.[7] Den roterar med en hög projicerad rotationshastighet på 205 km/s, vilket ger stjärnan en något tillplattad form med en ekvatorialradie som är 17 procent större än polarradien.[9]

Till primärstjärnan ansluter en följeslagare, BD + 70 260, av magnitud 9,07, betecknad Gamma Camelopardalis C, med en vinkelseparation av 107,30 bågsekunder vid en positionsvinkel av 86° år 2011. Gamma Camelopardalis B är en visuell följeslagare av magnitud 12,40 med en separation av 56,30 bågsekunder vid positionsvinkeln 247°.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gamma Camelopardalis, 15 februari 2019.

Noter

  1. ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.
  4. ^ Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  5. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  6. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ Zorec, J.; Royer, F. (January 2012), "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities", Astronomy & Astrophysics, 537: A120, arXiv:1201.2052, Bibcode:2012A&A...537A.120Z, doi:10.1051/0004-6361/201117691.
  8. ^ Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367 (2): 521, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  9. ^ van Belle, Gerard T. (March 2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20 (1): 51, arXiv:1204.2572, Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.
  10. ^ "gam Cam". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-09-08.
  11. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar