40 Camelopardalis

I dagens värld har 40 Camelopardalis blivit ett ämne med allt större intresse. Med teknologins framsteg och globaliseringen har 40 Camelopardalis fått oöverträffad relevans inom olika samhällsområden. Oavsett om det är på den vetenskapliga, kulturella, politiska eller vardagliga sfären, har 40 Camelopardalis avsevärt påverkat hur människor relaterar, uppfattar världen och fattar beslut. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska inverkan av 40 Camelopardalis och analysera dess inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv.

40 Camelopardalis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildGiraffen
Rektascension06t 15m 40,53373s[1]
Deklination+59° 59′ 56,2694″[2]
Skenbar magnitud ()+5,37[3], +5,351 ± 0,009[4]
Stjärntyp
SpektraltypK3 III[5]
B–V1,339 ± 0,006[6],
Astrometri
Radialhastighet ()8,56 ± 0,29[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +28,036 ± 0,144[1] mas/år
Dek.: -21,454 ± 0,138[1] mas/år
Parallax ()5,3947 ± 0,1267[1]
Avstånd600 ± 10  (185 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-0,52[4]
Detaljer
Radie39,12+0,60-0,75[1] R
Temperatur4 187,5+96,8-31,5[1] K
Metallicitet0,00[5] dex
Vinkelhastighet2,2[8] km/s
Andra beteckningar
GCRV 3932, IDS 06067+6002 A, TYC 3776-2466-1, AG+60 506, GEN# +1.00042633, IRAS 06111+6000, UBV M 11855, AKARI-IRC-V1 J0615405+595956, GSC 03776-02466, IRC +60164, WDS J06157+6000A, BD+60 938, HD 42633, 2MASS J06154053+5959561, WEB 5862, CCDM J06157+6000A, HIC 29730, PPM 30325, YZ 60 4394, CSI+60 938 1, HIP 29730, SAO 13772, Gaia DR2 1005577879811265408, GC 7949, HR 2201, SKY# 10572[9]

40 Camelopardalis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[10] i den sydvästra delen av stjärnbilden Giraffen.[9] Den har en skenbar magnitud på ca 5,37[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 600 ljusår (ca 185 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 8,5 km/s.[9]

Egenskaper

40 Camelopardalis är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K3 III,[5] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 39[1] solradier och utsänder ca 424[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 200 K.[1]

Det finns en optisk följeslagare av magnitud 11,50, som var belägen med en vinkelseparation av 104,20 bågsekunder vid en positionsvinkel på 355° från 40 Camelopardalis år 2010.[11]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 40 Camelopardalis, 3 januari 2020.

Noter

  1. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ ”Basic data: * 40 Cam – Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=40+Cam&submit=SIMBAD+search. Läst 24 juni 2019. 
  3. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ ”40 Camelopardalis” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/40camelopardalis. Läst 24 juni 2019. 
  5. ^ McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants. I - Stellar atmosphere parameters and abundances", Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=29730. Läst 24 juni 2019. 
  7. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  8. ^ De Medeiros, J. R.; et al. (November 2000), "Rotation and lithium in single giant stars", Astronomy and Astrophysics, 363: 239–243, arXiv:astro-ph/0010273, Bibcode:2000A&A...363..239D.
  9. ^ "40 Cam". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-04-18.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  11. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122 (6): 3466, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920

Externa länkar