Götaraset
I den moderna världen har Götaraset blivit allt viktigare. Oavsett om det är på det akademiska, arbetsmässiga, sociala eller kulturella området har Götaraset blivit ett centralt ämne för debatt och reflektion. Dess relevans har överskridit geografiska och kulturella barriärer, vilket avsevärt har påverkat människors liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Götaraset, från dess ursprung till dess inflytande idag. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka belysa komplexiteten och motsättningarna kring Götaraset, i syfte att ytterligare förstå dess roll i samtiden.
Götaraset var ett av många jordskred i Västsverige på 1900-talet.
Fredagen 7 juni 1957 klockan 11.25 (dagen före pingstafton) försvann två kilometer av älvstranden, vid Göta i Lilla Edets kommun. Jordskredet skedde huvudsakligen inne på AB Göta Bruks fabriksområde och halva sulfitfabriken raserades. Rassträckan var nära 2 km lång och omfattade ca 32 hektar. Tre personer omkom i jordskredet, flera skadades och de materiella skadorna var omfattande. Idag syns inget från raset. Det var den andra stora naturkatastrofen längs Göta älv på några få år, sju år efter Surteraset. Götaraset var fyra gånger större än Surteraset 1950.
Se även
Referenser
- ^ P4 Väst (7 juni 2017). ”Nu i P4: Nils arbetade vid raset i Göta 1957”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6712390. Läst 20 januari 2023.
- ^ ”Göta - SGI”. www.sgi.se. 6 februari 2020. Arkiverad från originalet den 20 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230120140518/https://www.sgi.se/sv/kunskapscentrum/om-geoteknik-och-miljogeoteknik/geoteknik-och-markmiljo/ras-och-skred/fakta-om-svenska-skred-och-ras/gota/. Läst 20 januari 2023.
