I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Fobisk personlighetsstörning på det samtida samhället. Fobisk personlighetsstörning har varit ett ämne av ständigt intresse och dess inflytande sträcker sig till olika områden, från populärkultur till politik och ekonomi. Under åren har Fobisk personlighetsstörning väckt debatter och kontroverser, genererat motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. I denna mening är det avgörande att kritiskt och objektivt analysera den roll som Fobisk personlighetsstörning för närvarande spelar, såväl som dess möjliga utveckling i framtiden. Genom detaljerad analys hoppas vi kunna erbjuda en heltäckande och berikande syn på Fobisk personlighetsstörning, så att våra läsare bättre kan förstå dess omfattning och innebörd idag.
| Fobisk personlighetsstörning | |
| Latin: personalitas anxifera | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | F60.6 |
| ICD-9 | 301.82 |
| Medlineplus | 000940 |
| eMedicine | ped/189 |
| MeSH | svensk engelsk |
Fobisk personlighetsstörning, förkortat AvPD, även ängslig eller undvikande personlighetsstörning, är en personlighetsstörning med ett varaktigt och genomgående mönster av särskilda sociala besvär. Fobisk personlighetsstörning bör inte förväxlas med social fobi, som delar en del symptom.
I ICD-10 beskrivs störningen som att personen måste uppfylla de generella symptomen för personlighetsstörningar. Personens symptom måste även vara såpass påtagliga att de skapar stora problem för individen i dess vardagsliv, och minst fyra av följande symptom behövs för att diagnosen ska kunna ställas:
Fobisk personlighetsstörning behandlas vanligtvis med samtalsterapi, och vid behov psykofarmaka om personen också lider av depression, ångest eller dylikt. Kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi och schematerapi har visat sig ha effekt i forskningen.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||