Fenicisk en
I dagens värld har Fenicisk en fått stor relevans i olika aspekter av det dagliga livet. Både på ett personligt och professionellt plan har närvaron av Fenicisk en blivit en avgörande faktor som formar våra beslut, åsikter och beteenden. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Fenicisk en lyckats överskrida gränser och kulturella barriärer, och blivit ett ämne av allmänt intresse och en mötesplats för det moderna samhället. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på politik och kultur, har Fenicisk en vävt ett nätverk av kontakter som påverkar alla hörn av planeten. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska den grundläggande roll som Fenicisk en spelar i våra dagliga liv och hur den har lyckats etablera sig som ett nyckelelement i utvecklingen av dagens samhälle.
| Fenicisk en Juniperus phoenicea Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Barrväxter Pinopsida |
| Ordning | Tallordningen Pinales |
| Familj | Cypressväxter Cupressaceae |
| Släkte | Enar Juniperus |
| Art | Juniperus phoenicea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Juniperus phoenicea | |
| Auktor | Linné |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
Fenicisk en (Juniperus phoenicea)[2][3][4] är en cypressväxtart som beskrevs av Carl von Linné. Juniperus phoenicea ingår i släktet enar, och familjen cypressväxter.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Arten förekommer kring Medelhavet samt i väst till Portugal, Kanarieöarna och Marocko respektive i öst till Turkiet och Syrien. Växten når även Arabiska halvön. Den hittas i låglandet och i bergstrakter upp till 2400 meter över havet. Grunden kan variera mellan sandsten, kalksten, granit eller vulkaniska bergarter. Denna cypressväxt är vanlig i vegetationstyperna garrigue och macchia. Andra typiska växter i samma biom är aleppotall (Pinus halepensis), Pinus brutia, stenek (Quercus ilex), mastixbuske (Pistacia lentiscus), olivträd (Olea europaea) samt arter av släktena Cistus och lavendelsläktet.[1]
I Algeriet och Tunisien används träet ibland som timmer, för att bygga staket samt för vedeldning. Artens enbär brukas för att smaksätta mat samt alkoholiska drycker.[1] Trädet odlas inte utan dess delar hämtas direkt från vildmarken. Enbären och bladen har enligt den traditionella afrikanska medicinen olika läkande egenskaper. De används bland annat mot diarré, reumatism och prostatit.[7]
Underarter
Arten delas in i följande underarter:[5]
- J. p. phoenicea
- J. p. turbinata
Bildgalleri
Källor
- ^ Farjon, A. 2013 Juniperus phoenicea Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 6 juni 2017.
- ^ Juniperus phoenicia i Svensk Kulturväxtdatabas.
- ^ Bean, W.J., 1980Trees and shrubs hardy in the British Isles, ed. 8, Vols. 1-4 John Murray, London
- ^ L., 1753 In: Sp. Pl. 2: 1040.
- ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (13 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376384. Läst 26 maj 2014.
- ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11
- ^ ”Juniperus phoenicea”. A guide to medicinal plants in North Africa. IUCN. 2005. sid. 141-142
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Juniperus phoenicea.
Wikispecies har information om Juniperus phoenicea.
|