För närvarande är Första slaget vid Moss ett ämne som har fått betydande relevans i samhället. Dess inverkan har uppmärksammats i olika aspekter av det dagliga livet, och genererat diskussioner och debatter inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, akademisk eller professionell nivå, har Första slaget vid Moss lyckats fånga uppmärksamheten hos ett brett spektrum av människor, vilket väckt både intresse och osäkerhet. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Första slaget vid Moss, analysera dess ursprung, utveckling och konsekvenser, för att ge en bred och kritisk syn på detta ämne som är så relevant idag.
Första slaget vid Moss | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Stora nordiska kriget | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
![]() |
![]() | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
![]() |
![]() | ||||||
Styrka | |||||||
Ungefär 150, varav många sjuka | 50 dragoner 200 fotsoldater | ||||||
Förluster | |||||||
24-60 döda 350-376 tillfångatagna, inklusive fler än 200 skjutsbönder |
Okänt |
Första slaget vid Moss var ett överraskande anfall i mars 1716 från norska trupper stationerade i Fredrikstad mot det svenska förrådsmagasinet i Moss under Karl XII:s norska fälttåg. Förrådet hade fyllts med proviant för den svenska armén i Kristiania (nuvarande Oslo) och många sjuka svenskar hade också lämnats kvar där. Förstörandet av förrådet ledde till stora svårigheter för svenskarna, som redan innan hade haft problem med förnödenhetslinjerna från Sverige. Stadens garnison på ungefär 150 soldater, inklusive de många sjuka, blev överrumplade och hamnade i dansk fångenskap. Fler än 200 skjutsbönder hade också blivit plundrade av danskarna, som drog sig tillbaka redan samma dag. En styrka på 600 man under Merkel Falkenberg sändes ut av Karl XII för att återigen ta staden i besittning.