Anfallet mot Archangelsk

Nuförtiden är Anfallet mot Archangelsk ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor över hela världen. Från dess påverkan på samhället till dess relevans i populärkulturen har Anfallet mot Archangelsk visat sig vara ett ämne värt att utforska och diskutera. Med en stor räckvidd och betydande inflytande är det ingen överraskning att Anfallet mot Archangelsk är centrum för uppmärksamheten i många debatter och samtal. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Anfallet mot Archangelsk och hur det har format vår värld på sätt som vi kanske inte ens inser. Från dess rika historia till dess framtida implikationer, det råder ingen tvekan om att Anfallet mot Archangelsk kommer att fortsätta att vara ett ämne av intresse för många i en nära framtid.

Anfallet mot Archangelsk
Del av stora nordiska kriget

Fästningen Novodvinsk
Cornelis de Bruyne “Journey through Muscovy“, Amsterdam, 1711.
Ägde rum 7 juni till 25 augusti 1701
Plats Fästningen Novodvinsk, deltat i Norra Dvina
Resultat Rysk seger
Stridande
Sverige Sverige Ryssland Ryssland
Befälhavare och ledare
Sverige Carl Henrik von Löwe Ryssland Grigori Schiwotowski
Styrka
7 fartyg
1 000 man
1 800 man
Förluster
2 fartyg
1 död
2 sårade
21 döda

Anfallet mot Arkhangelsk från juni till augusti 1701 var en svensk misslyckad sjöoperation under det stora nordiska kriget, där svenskarna hade som mål att förstöra Rysslands enda hamn Archangelsk vid Vita havet och förhindra all rysk sjöhandel.

Beslutet om anfallet togs av greve Fabian Wrede och statssekreteraren Samuel Åkerhielm. Kapten Carl Henrik von Löwe ledde den svenska expeditionen. Eskadern som lämnade Göteborg bestod av:

  • Warberg (fregatt, 42 kanoner)
  • Älvsborg (fregatt, 42 kanoner)
  • Marstrand (fregatt, 26 kanoner)
  • Falken (galliot, 6 kanoner)
  • Töfva-lite (galliot, 4 kanoner)
  • Mjöhunden (snau, 6 kanoner)

Referenser

Noter

  1. ^ Ericson Wolke (2009), s. 150–153

Tryckta källor

Externa länkar