I dagens värld har Anfallet mot Borgå blivit ett ämne av relevans och allmänt intresse för ett brett spektrum av samhället. Från politik till vetenskap, genom kultur och teknik, Anfallet mot Borgå har påverkat vårt dagliga liv på olika sätt. Det finns många perspektiv från vilka Anfallet mot Borgå kan närma sig, och vart och ett av dem erbjuder ett fascinerande och ständigt utvecklande panorama. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de viktigaste dimensionerna av Anfallet mot Borgå, analysera dess inverkan på olika områden och dess projektion in i framtiden.
Anfallet mot Borgå | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Stora nordiska kriget | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
![]() |
![]() | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
![]() |
![]() ![]() | ||||||
Styrka | |||||||
Betydligt mindre | 13 000 man infanteri och 3 000- 4 000 man kavalleri. [1] |
Anfallet mot Borgå var ett ryskt anfall mot de svenska trupperna vid Borgå i juli 1708 under Stora nordiska kriget.
Den svenske befälhavaren Georg Lybecker drog sig undan från landsvägen den 7 juli och sökte ett öppet fältslag mellan de två arméerna, men den ryska armén under Fjodor Apraksin fortsatte mot Helsingfors som intogs den 10 juli.