Färöarnas demografi
I dagens värld har Färöarnas demografi blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor i olika sammanhang. Dess inflytande och räckvidd sträcker sig från vardagslivet till mer specialiserade studieområden, vilket genererar en betydande inverkan på samhället i allmänhet. Sedan dess uppkomst har Färöarnas demografi väckt nyfikenhet och debatt, vilket motiverat experter och entusiaster att fördjupa sin förståelse och tillämpningar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och aspekter relaterade till Färöarnas demografi, vilket ger en omfattande och detaljerad översikt som gör att läsarna kan utöka sin förståelse av detta mycket relevanta ämne.
| Färöarnas demografi | |
 | |
| Födelsetal | 12,9/1 000 invånare (2018) |
|---|---|
| Dödstal | 7,0/1 000 invånare (2017) |
| Summerad fruktsamhet | 2,32 barn per kvinna (2020) |
| Spädbarnsdödlighet | 5,4/1 000 födslar (2017) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 19,89 % |
| 65 och över | 16,76 % |
Färöarnas demografi övervakas av myndigheten Hagstova Føroya.[1] Färöarnas befolkning var 52 925 år 2020. Den summerade fruktsamheten var 2,62 barn per kvinna år 2016,[2] vilket är en bit över den demografiska ersättningsnivån på 2,1. Den förhållandevis höga summerade fruktsamheten gör att Färöarna sticker ut i ett europeiskt perspektiv.
Den stora majoriteten av befolkningen är etniska färingar, av nordgermansk härkomst.[3]
En DNA-analys från 2004 visade att Y-kromosomer – som spårar den genetiska härkomsten på det direkta fädernet – till 87 % är skandinaviskt. Samtidigt visade studien att mitokondrie-DNA – som spårar kvinnlig härkomst på det direkta mödernet – till 84 % är skotskt och irländskt.[4][5]
Folkräkningen 2011, kallad Manntal, visar att 10 % inte var födda på Färöarna varav endast 3 % födda utanför Kungariket Danmark. 6,5 % av personer över 15 år talade inte färöiska som modersmål. 33 personer sa att de inte förstod färöiska över huvud taget.[6] Enligt 2011 års folkräkning talade 45 361 folkbokförda på Färöarna färöiska som sitt första språk medan 1 546 talade danska som sitt första språk.
Befolkning efter ö
| Name | Area | Befolkning | Inv/km2 |
|---|---|---|---|
| Streymoy | 373,5 | 21 717 | 57,4 |
| Eysturoy | 286,3 | 10 738 | 37,5 |
| Vágar | 177,6 | 2 856 | 15,7 |
| Suðuroy | 166 | 5 074 | 30,9 |
| Sandoy | 112,1 | 1 428 | 12,4 |
| Borðoy | 95 | 5 030 | 52,4 |
| Viðoy | 41 | 605 | 15 |
| Kunoy | 35,5 | 135 | 3,8 |
| Kalsoy | 30,9 | 136 | 4,8 |
| Svínoy | 27,4 | 58 | 2,7 |
| Fugloy | 11,2 | 46 | 4 |
| Nólsoy | 10,3 | 262 | 26,1 |
| Mykines | 10,3 | 19 | 1,8 |
| Skúvoy | 10 | 61 | 5,7 |
| Hestur | 6,1 | 40 | 7,1 |
| Stóra Dímun | 2,7 | 7 | 1,9 |
| Koltur | 2,5 | 2 | 0,8 |
| Lítla Dímun | 0,8 | 0 | 0 |
Referenser
- ^ ”Hagstova Føroya”. hagstova.fo. https://hagstova.fo/fo. Läst 15 augusti 2021.
- ^ ”Faroe Islands population - The Faroese people and society” (på engelska). faroeislands.fo. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210815023709/https://www.faroeislands.fo/people-society/people-of-the-faroe-islands/population/. Läst 15 augusti 2021.
- ^ ”Faroese genes good for genetic research” (på engelska). faroeislands.fo. https://www.faroeislands.fo/the-big-picture/news/faroese-genes-good-for-genetic-research/. Arkiverad 5 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Jorgensen, Tove H.; Buttenschön, Henriette N.; Wang, August G.; Als, Thomas D.; Børglum, Anders D.; Ewald, Henrik (June 2004). ”The origin of the isolated population of the Faroe Islands investigated using Y chromosomal markers”. Human Genetics 115 (1): sid. 19–28. doi:. ISSN 0340-6717. PMID 15083358.
- ^ Wang, C. August. 2006. Ílegur og Føroya Søga. In: Frøði pp.20–23
- ^ ”Sandportal.fo”. Arkiverad från originalet den 11 november 2019. https://web.archive.org/web/20191111130044/http://www.sandportal.fo/latest-news/5-200-utlendingar-bugva-i-foroyum/. Läst 25 november 2021.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
| ||||||||