Eysturoy är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sina rötter djupt förankrade i historien och dess bestående inverkan på dagens samhälle är Eysturoy ett ämne som fortsätter att väcka intresse och debatt. Från dess ursprung till dess relevans idag har Eysturoy satt en outplånlig prägel på världen och fortsätter att vara ett ämne för studier och forskning inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekten och betydelsen av Eysturoy, och analysera dess inflytande i det förflutna, nuet och framtiden.
Eysturoy | |
Østerø (danska) | |
Ö | |
Eysturoy markerat på en karta över Färöarna.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Region | Eysturoya sýsla |
Största ort | Runavík |
Högsta punkt | Slættaratindur |
- höjdläge | 880 m ö.h. |
Area | 286,3 km² |
Folkmängd | 10 778 (2015) |
Befolkningstäthet | 27 invånare/km² |
Geonames | 2622388 |
Eysturoy (IPA: , danska: Østerø) är den näst största ön på Färöarna med en total area på 286,3 km² och ett invånarantal på 11 274[1]
Förvaltningsmässigt utgör ön regionen Eysturoya sýsla.
På Eysteroy finns berget Blábjørg som har sin topp 732 meter över havet. Några andra berg är Dalkinsfjall (719 m ö.h.), Húsafjall (695 m ö.h.), Lokkafelli (646 m ö.h.), Ritafjall (641 m ö.h.), Vaðhorn (727 m ö.h.), Knúkur (699 m ö.h.), Gjógvaráfjall (678 m ö.h.) och Tyril (639 m ö.h.) [2]
|