Etiopienrall
I den här artikeln vill vi utforska den fascinerande världen av Etiopienrall. Från dess ursprung till dess relevans idag har Etiopienrall varit ett ämne av intresse för många människor runt om i världen. Genom historien har Etiopienrall spelat en avgörande roll i olika aspekter av samhälle, kultur och teknik. Dessutom har Etiopienrall varit föremål för debatt och kontroverser, vilket har bidragit till dess komplexitet och fortsatta utveckling. Genom den här artikeln hoppas vi kunna belysa detta spännande ämne och ge en djupare inblick i Etiopienrall och dess inverkan på världen vi lever i.
| Etiopienrall Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
| Familj | Rallar Rallidae |
| Släkte | Rougetius |
| Art | Etiopienrall R. rougetii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rougetius rougetii | |
| Auktor | (Guérin-Méneville, 1843) |
| Synonymer | |
| |
Etiopienrall[2] (Rougetius rougetii) är en fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.[3]
Utseende och läte
Etiopienrall är en 30 cm lång rall med unik färgkombination: ostreckat olivbrun ovansida, kanel- eller roströd undersida och vita undre stjärttäckare. Könen är lika, ungfågeln blekare än den adulta. Spellätet är ett ljudligt ringande "wreeeee-creeeeuw" som avges under morgon och kväll, men också dagtid eller under månbelysta nätter. Varningslätet är ett gällt och genomträngande "dideet".[4]
Utbredning och systematik
Etiopienrall förekomer i högländerna Eritrea och Etiopien.[3] placeras som enda art i släktet Rougetius och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
Etiopienrall hittas i höglänta områden på mellan 2000 och 4100 meters höjd. Där påträffas den i frodigt gräs och bland buskar intill dammar och rinnande vattendrag, bland blöta partier med tuvigt gräs och lobelior samt i myrar med Alchemilla, men även i torrare hedmarker och jordbruksområden. Födan består av frön, vattenlevande insekter som dykbaggar, kräftdjuur och små sniglar. Den har noterats födosöka i öppna ängar och exponerade leriga områden, där den hoppar från sten till sten, men den har även setts dyka vid vattenfall som en strömstare.[4]
Häckning
Fågeln häckar enstaka i par mellan mars och oktober. Boet placeras bland säv, vari den lägger fyra till fem ägg som ruvas av honan, möjligen även av hanen. Båda könen tar hand om ungarna som stannar med föräldrarna tills de är fullvuxna. Observationer av en unge tillsammans med tio adulta fåglar tyder på visst inslag av kooperativt häckningsbeteende.[4]
Status
IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1] Den tros minska relativt kraftigt i antal till följd av omvandling av dess levnadsmiljöer. Beståndet uppskattas till mellan 1 500 och 7 000 vuxna individer.
Namn
Fågelns vetenskapliga släktesnamn och artnamn hedrar Jules Rouget (död 1841), fransk läkare, upptäcktsresande och samlare verksam i Abessinien 1839-1841.[5]
Referenser
- ^ Birdlife International 2012 Rougetius rougetii Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 28 januari 2015.
- ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
- ^ Taylor, B. (2020). Rouget's Rail (Rougetius rougetii), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.rourai1.01
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör etiopienrall.
Wikispecies har information om Rougetius rougetii.- Läten på xeno-canto.org
|