Ekocid

I artikeln nedan kommer vi att utforska den fascinerande världen av Ekocid. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer vi att dyka in i ett brett spektrum av aspekter relaterade till Ekocid. Genom en djupgående och detaljerad analys kommer vi att undersöka dess implikationer inom olika områden, från samhälle till populärkultur. Under dessa sidor kommer vi att upptäcka nya perspektiv och reflektioner som gör att vi bättre kan förstå vikten av Ekocid i den samtida världen. Med en kritisk och berikande blick försöker den här artikeln öppna vägar mot en större förståelse och uppskattning av Ekocid.

Avskogning i Europa.

Ekocid utgör storskalig miljöförstöring som innebär omfattande skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem eller livsmiljöer.

Ekocid föreslås som en internationell brottskategori för att hålla stater och företag juridiskt ansvariga för miljökatastrofer.

Ordet är bildat från forngrekiskans oîkos, (”hus”) och latinets caedere, -cide (”störta”, ”döda”) och kan uttydas som ”döda hem”.

Exempel

Ekocid erkänns bara som ett brott i ett litet antal länder, men många exempel på miljöförstöring har ändå beskrivits som ekocid av akademiker, journalister, politiker och andra.

Historiska förekomster av ekocid är till exempel uttorkningen av Aralsjön i dåvarande Sovjetunionen och USA:s användning av avlövningsmedlet Agent Orange under Vietnamkriget.

Aktuella exempel på ekocid är bland annat:

Historia

Begreppet ekocid uppstod på 1970-talet efter att USA ödelade miljön i Vietnam genom användning av Agent Orange under Vietnamkriget.[4]

Idén om att införa en internationell lag för att hålla stater och företag ansvariga för miljöbrott har historiskt haft stöd från regeringar. År 1972 använde Olof Palme termen “ekocid” i samband med invigningen av Förenta nationernas konferens om mänsklig miljö i Stockholm.

När Romstadgan upprättades 1998 som grund för Internationella brottmålsdomstolen så ingick inte den av International Law Commission (FN:s Folkrättskommission) föreslagna brottsrubriceringen ekocid. Däremot ingick en skrivning som förklarar svår miljöförstörelse som ett brott i krigstid (Art. 2, bIV): ”Uppsåtligt inledande av angrepp med insikt om att det kommer att leda till spillande av liv eller åsamkande av skada för civila eller civil egendom eller vidsträckta, långvariga och allvarliga skador på den naturliga miljön, vilka kan anses vara klart överdrivna vid jämförelse med den påtagliga och direkta övergripande militära fördel som kan förväntas.”[5]

2010 föreslog den prisbelönta brittiska advokaten Polly Higgins att ekocid skulle läggas till som brott i Romstadgan. Hon föreslog en definition av begreppet ekocid: ”Allvarlig skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem i ett angivet område, orsakad av mänsklig handling eller andra omständigheter, i sådan omfattning att fredligt åtnjutande av invånarna i det angivna området kommer att bli eller har blivit avsevärt förminskat.”[6]

Kriminalisering av ekocid

En växande internationell opinion menar att storskalig miljöförstöring utgör ett brott mot mänskligheten och bör kunna lagföras som sådant.[7] Dock täcks inte ekocid av internationell lagstiftning, handelsavtal och andra överenskommelser eller konventioner. Därför verkar ett antal stater, politiker, organisationer och initiativ, bland andra Stop Ecocide International,[8] för att ekocid ska erkännas som en förbrytelse genom ett tillägg i Romstadgan för att kunna lagföras vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC).[9]

Genom sådan lagstiftning skulle storskalig miljöförstörelse alltså bli ett internationellt brott. Det skulle sätta nya ramar för vilka mänskliga aktiviteter som kan anses moraliskt försvarbara – inom planetens gränser och med respekt för mänskliga rättigheter.

En sådan lag skulle enligt förespråkarna:

  • Bidra till rättvis konkurrens på globala marknader genom att skapa tydliga ramar för mänsklig naturpåverkan.[10]
  • Bidra till att mildra miljörisker.[10]
  • Skapa ett ökat omställningstryck för en cirkulär ekonomi.
  • Vara ett tydligt etiskt ställningstagande. Att ta ställning för en ekocidlag är att erkänna att människan har ett moraliskt ansvar för att bevara naturvärden.

Sveriges regering har inte tagit ställning till frågan om ekocid bör läggas till i Romstadgan.

Se även

Källor

  1. ^ ”Effects of Deforestation” (på engelska). pachamama.org. https://pachamama.org/effects-of-deforestation. Läst 9 september 2024. 
  2. ^ ”Everything you need to know about the tar sands and how they impact you” (på kanadensisk engelska). Greenpeace Canada. https://www.greenpeace.org/canada/en/story/3138/everything-you-need-to-know-about-the-tar-sands-and-how-they-impact-you/. Läst 9 september 2024. 
  3. ^ ”Issues Raised by BP Oil Spill in the Gulf of Mexico” (på engelska). www.environmentalpollutioncenters.org. https://www.environmentalpollutioncenters.org/news/issues-raised-by-oil-spill-in-gulf-of-mexico/. Läst 9 september 2024. 
  4. ^ Watts, Jonathan (24 juli 2019). ”Make environmental damage a war crime, say scientists” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/law/2019/jul/24/make-environmental-damage-a-war-say-scientists-geneva-convention. Läst 9 september 2024. 
  5. ^ ”Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen Rom den 17 juli 1998”. Utrikesdepartementet. https://www.regeringen.se/contentassets/4de6714d72b4486f8a92cb6722b05622/romstadgan-for-internationella-brottmalsdomstolen/. Läst 18 april 2025. 
  6. ^ ”Q&A ON ECOCIDE LAW”. End Ecocide. mars 2021. https://endecocide.se/wp-content/uploads/2021/03/QA_8.3.2021.pdf. Läst 18 april 2025. 
  7. ^ Harvey, Fiona; editor, Fiona Harvey Environment (9 september 2024). ”Pacific islands submit court proposal for recognition of ecocide as a crime” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/law/article/2024/sep/09/pacific-islands-ecocide-crime-icc-proposal. Läst 9 september 2024. 
  8. ^ ”Stop Ecocide International” (på amerikansk engelska). Stop Ecocide International. 6 september 2024. https://www.stopecocide.earth/. Läst 9 september 2024. 
  9. ^ Kort video med företrädare (rekommenderas!)
  10. ^ ”Företagsledarnas krav: Miljömord ska in i folkmordslagstiftning”. Dagens Nyheter. 19 mars 2025. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/foretagsledarnas-krav-miljomord-ska-in-i-folkmordslagstiftning/. Läst 19 mars 2025. 

Externa länkar