Idag är det obestridligt att FN:s miljöprogram spelar en avgörande roll i vårt samhälle. Oavsett om det är genom det inflytande det utövar på våra beslut, dess inverkan på den tekniska utvecklingen eller dess relevans i historien, har FN:s miljöprogram blivit ett centralt ämne för diskussion och debatt. Dess betydelse täcker ett brett spektrum av områden, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av FN:s miljöprogram och dess inflytande på dagens värld.
![]() United Nations Environment Programme Programme des Nations Unies pour l’environnement Programa de las Naciones Unidas para el Medio Ambiente Программа Организации Объединенных Наций по окружающей среде 联合国环境规划署 برنامج الأمم المتحدة للبيئة | |
Organisationstyp | program |
---|---|
Förkortningar | UNEP, PNUE, PNUMA, 环境署 |
Verkställande dir. | Inger Andersen sedan 2019 ![]() |
Bildad | 1972 |
Säte | Nairobi![]() |
Webbplats | www.unep.org |
Underordnad | Generalförsamlingen |
Förenta nationernas miljöprogram, som ofta förkortas UNEP (av det engelska namnet United Nations Environment Programme), är ett organ som samordnar Förenta nationernas (FN) miljöarbete. Det bildades efter Förenta nationernas miljövårdskonferens i Stockholm 1972, som hade föreslagits av Sverker Åström. Organet är underordnat FN:s generalförsamling. Huvudkontoret ligger i Nairobi.
Direktör för UNEP är sedan 2019 danska Inger Andersen.
UNEP har upprättat varningssystemet GEMS och nätverket INFOTERRA, samt ett register över giftiga kemikalier. Den marina miljön är ett högprioriterat område, och likaså biologisk mångfald.
Flera miljökonventioner har tillkommit sedan UNEP bildades, såsom Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och Bonnkonventionen från 1983, Montrealprotokollet från 1987, Baselkonventionen från 1992 och Biodiversitetskonventionen från 1993.
År 1988 bildade UNEP tillsammans med Meteorologiska världsorganisationen (WMO) FN:s klimatpanel (IPCC).
|