Dvärgbjörk

I dagens värld är Dvärgbjörk ett ämne som har fått stor relevans på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Dvärgbjörk blivit allt viktigare i dagens samhälle. Från politik till ekonomi, genom kultur och utbildning, har Dvärgbjörk väsentligt påverkat utvecklingen av olika områden. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska betydelsen av Dvärgbjörk och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet.

Ej att förväxla med fjällbjörk.
Dvärgbjörk
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningBokordningen
Fagales
FamiljBjörkväxter
Betulaceae
SläkteBjörksläktet
Betula
ArtDvärgbjörk
B. nana
Vetenskapligt namn
§ Betula nana
AuktorCarl von Linné, 1753

Dvärgbjörk (Betula nana) är en art i björksläktet. Artnamnet nana kommer från latinets nanus som betyder "dvärg" eller "dvärglik".

Detta träd är en typisk fjällväxt, men kan förekomma ända nere i Skåne. Dvärgbjörk var en av första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden. Första fynduppgift publicerades i Sverige 1685 (Nordstedt 1920[förtydliga]).

Utbredningsområdet sträcker sig över Central- och Nordeuropa och över norra Asien inklusive öar vid gränsen av Norra Ishavet. Några exemplar i norra Kanada tillhör kanske denna art. Dvärgbjörk hittas i låglandet och i bergstrakter upp till 2200 meter över havet. Den växer i södra delen av regionen ofta intill Sphagnetum megellanici och tallar.[1]

Dess små, små, runda löv skiljer sig avsevärt från löven på släktingarna vårtbjörk och glasbjörk.

För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Kromosomtalet är 2n = 28.

Bygdemål

Namn Område Ref. Förklaring
Fjellrapa Dalarna [2]
Fredagsbirk Småland [3] Se a)
Fredagsbjörk Småland [4] Se a)
Fredagsris Västerbotten [3] [4] Se a)
Kjellingbjerk Västerbotten
Klingris Västerbotten [2] [4] [5]
Långfredagsbjörk Småland [6] Se a)
Källingris
Kärringris 		Jämtland [2]
Rupris Närke, Västerbotten [4] rup = dialektalt namn på såväl ripa som snöripa.
Rupris är alltså ett ris där ripor finns.
Vivang Närke, Värmland [2] [4]

a) De namn som innehåller förleden Fredag- bygger på en legend om att Jesus Kristus på långfredagen i påskveckan skulle av bödlarna under vägen till korsfästelseplatsen på Golgata ha blivit piskad med björkspön. Gud skulle därför ha förbannat de björkar, varifrån spön tagits, så att dess avkomlingar skulle bli dvärgar, som inte räckte till att göra spön av. (I en variant av legenden var det en ursprungligt reslig björk, som genom förbannelsen krympte till dvärgväxt, sedan bödelsknektarna brutit kvistar till ett ris.[6])

Vem som fabulerat denna skröna, och var den uppkommit är oklart; dvärgbjörkar växer inte i Palestina.

Källor

  1. ^ Stritch, L. 2013 Betula nana . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 10 oktober 2023.
  2. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sidan 140 , Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö1962
  3. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sidan 166 , Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö1962
  4. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sidan 537 , Gleerups, Lund 1862-1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  5. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sidan 328 , Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö1962
  6. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 391 , Gleerups, Lund 1862-1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar