I den här artikeln vill vi fördjupa oss i ämnet Ernst Rietz, en aspekt som har fått relevans de senaste åren. Ernst Rietz är ett ämne som har fångat många människors intresse inom olika områden, oavsett om det är på personlig, akademisk eller professionell nivå. Eftersom Ernst Rietz fortsätter att få betydelse är det viktigt att förstå dess implikationer och tillämpningar i dagens samhälle. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Ernst Rietz, med syftet att ge en komplett och berikande vision om detta ämne.
Johan Ernst Rietz | |
![]() | |
Född | 6 september 1815 Karlshamns församling, Sverige |
---|---|
Död | 16 juli 1868 (52 år) Köpenhamn |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Lunds universitet ![]() |
Sysselsättning | Präst, filosof, språkvetare |
Arbetsgivare | Lunds universitet |
Maka | Anna Maria Hallberg (g. 1841–) |
Barn | Ernst Rietz (f. 1847) Axel Rietz (f. 1860) |
Släktingar | Allan Rietz Emil Rietz Aina Rietz Torsten Rietz Einar Rietz Ingrid Rietz |
Redigera Wikidata |
Johan Ernst Rietz (uttalas ), född 6 september 1815 i Karlshamn, död 16 juli 1868 i Köpenhamn, var en svensk språkforskare och präst i Svenska kyrkan.
Rietz var tillförordnad professor vid Lunds universitet 1843–1851 och därefter kyrkoherde i Tygelsjö samt slutligen kontraktsprost i Oxie från 1860.
Under sin universitetstid utgav han en serie svenska medeltidsskrifter, av vilka större delen sedan samlades i Scriptores suecici medii ævi cultum culturamque respicientes (4 delar, 1842–50). Rietz utgav också Grunddragen av geografiens och geografiska upptäckternas historia (1842), Moralfilosofiens historia (1846) och Skånska skolväsendets historia (1848).
Det för eftervärlden viktigaste verket är emellertid Svenskt dialektlexikon. Ordbok öfver svenska allmogespråket, som utkom i två delar under åren 1862–1867. Det bygger på material insamlat av upptecknare över hela landet. Verket är unikt, och trots att det innehåller en del av senare forskning påvisade fel, så är det ändå ännu det enda dialektlexikon, som täcker hela Sverige.
Rietz var medlem av flera svenska och utländska vetenskapliga sällskap, ledamot av Nordstjärneorden och riddare av Dannebrogsorden. Det är dessa dekorationer i rangordning, som syns på porträttet av Rietz i Projekt Runebergs författarepresentation. Svenska ordnar har högre rang än utländska, och därför är det Nordstjärneorden, som sitter närmast hjärtat, och Dannebrogsorden närmare den avbildades vänstra arm (heraldisk vänster, sinister), men från betraktaren sett till höger.
Ernst Rietz var son till skomakarmästaren Carl Fredrik Rietz (1792–1864) och barnmorskan Ulrika Eleonora, född Malmberg, (1792–1857).:nr 10:1 och 10:2 Rietz var gift med Anna Maria, född Hallberg, (1818–74).:nr 10:3:1 och 10:3:2 Han var far till Ernst och Axel Rietz samt farfar till Emil, Aina, Torsten, Allan, Einar och Ingrid Rietz.
|