Dschubba

I dagens värld har Dschubba fått en aldrig tidigare skådad betydelse. På både ett personligt och professionellt plan har Dschubba påverkat våra liv avsevärt. Sedan dess uppkomst har Dschubba blivit ett ämne av stor relevans och genererat debatter, forskning och innovativ utveckling. I den här artikeln kommer vi att utforska effekterna av Dschubba i olika sektorer, dess utveckling över tid och konsekvenserna det har för framtiden. Utan tvekan är Dschubba ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och det är väsentligt att förstå dess omfattning och konsekvenser i dagens samhälle.

Dschubba (δ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension16t 00m 20,00528s[1]
Deklination-22° 37′ 18,1431″[1]
Skenbar magnitud ()2,307 [2] (1,6[3]–2,32[4] )
Stjärntyp
SpektraltypB0.3[5] + B1-3V[6]
U–B-0,920[2]
B–V-0,124[2]
VariabeltypGamma Cassiopeiae-variabel (GCAS)[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-7 [7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -10,21[1] mas/år
Dek.: -35,41[1] mas/år
Parallax ()6,64 ± 0,89[1] mas
Avstånd136,[6] pc
Absolut magnitud ()-3,8 [8]
Detaljer
Massa13 [6] M☉
Radie6,7[9] R☉
Luminositet38 000[10] L☉
Temperatur27 400[10] K
Vinkelhastighet180[5]
Andra beteckningar
Dzuba[11] Al Jabba,[11] Iclarkrau,[11] 7 Scorpii, BD -22° 4068, HD 143275, HIP 78401, HR 5953, FK5 594, SAO 184014, CCDM 16003-2237

Dschubba, eller Delta Scorpii (δ Scorpii, förkortat Delta Sco, δ Sco) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna (närvaron av en tredje stjärna i konstellationen diskuteras fortfarande (2016)[3]) belägen i nordvästra delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ungefär 2,307 och är tillräckligt ljus för att kunna ses med blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar befinner den sig på ett avstånd av ca 470 ljusår (145 parsec)[10] från solen.

Nomenklatur

Konstellationens två komponenter betecknas Delta Scorpii A och B.

Delta Scorpii bär det traditionella namnet Dschubba. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN godkände namnet Dschubba för Delta Scorpii A den 21 augusti 2016 och detta är nu inskrivet i IAU Catalog of Star Names.[13]

Egenskaper

Primärstjärnan, Delta Scorpii A, är en underjätte av spektralklass B omgiven av en skiva av material som spunnits av den snabbt roterande stjärnan. Den sekundära, Delta Scorpii B, som verkar vara en normal stjärna i huvudserien av spektralklass B, kretsar runt den i en mycket långsträckt elliptisk bana och med en omloppstid på 10,5 år. Det har rapporterats att Delta Scorpii A är en mycket nära spektroskopisk dubbelstjärna, men det verkar inte vara fallet.[3] Den användes tidigare som spektroskopisk standard för B0 IV-klassificeringen, men anses nu vara för ovanlig och variabel.[6]

Variabilitet

Delta Scorpii A är en variabel stjärna liknande Gamma Cassiopeiae. Denna typ av stjärna visar oregelbundna långsamma ljushetsvariationer av några hundradelar av en magnitud på grund av material som omger stjärnan.

I juni 2000 observerades Delta Scorpii av Sebastian Otero med att vara 0,1 magnitud ljusare än normalt. Dess ljusstyrka har varierat sedan dess och har nått upp till nivå minst 1,6, vilket förändrar Skorpionens välkända utseende. Spektra som tagits efter att utbrottet började har visat att stjärnan avger lysande gaser från dess ekvatoriella region. Följeslagaren passerade nära huvudstjärnan år 2011, vilket resulterade i att stjärnan kom upp till magnitud på 1,65 mellan 5 och 15 juli 2011.[3][14]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. Bibcode:2007A&A...474..653V. arXiv:0708.1752 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ Gutierrez-Moreno, Adelina; Moreno, Hugo (June 1968). "A photometric investigation of the Scorpio-Centaurus association". Astrophysical Journal Supplement. 15: 459. Bibcode:1968ApJS...15..459G. doi:10.1086/190168.
  3. ^ Miroshnichenko, A. S.; Pasechnik, A. V.; Manset, N.; Carciofi, A. C.; Rivinius, Th.; Štefl, S.; Gvaramadze, V. V.; Ribeiro, J.; Fernando, A.; Garrel, T.; Knapen, J. H.; Buil, C.; Heathcote, B.; Pollmann, E.; Mauclaire, B.; Thizy, O.; Martin, J.; Zharikov, S. V.; Okazaki, A. T.; Gandet, T. L.; Eversberg, T.; Reinecke, N. (2013). "THE 2011 PERIASTRON PASSAGE OF THE Be BINARY δ Scorpii". The Astrophysical Journal. 766 (2): 119. Bibcode:2013ApJ...766..119M. arXiv:1302.4021 Freely accessible. doi:10.1088/0004-637X/766/2/119.
  4. ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007–2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1: 02025. Bibcode:2009yCat....102025S.
  5. ^ Balona, L. A.; Dziembowski, W. A. (October 1999). "Excitation and visibility of high-degree modes in stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 309 (1): 221–232. Bibcode:1999MNRAS.309..221B. doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02821.x.
  6. ^ Miroshnichenko, A. S.; Pasechnik, A. V.; Manset, N.; Carciofi, A. C.; Rivinius, Th.; Štefl, S.; Gvaramadze, V. V.; Ribeiro, J.; Fernando, A.; Garrel, T.; Knapen, J. H.; Buil, C.; Heathcote, B.; Pollmann, E.; Mauclaire, B.; Thizy, O.; Martin, J.; Zharikov, S. V.; Okazaki, A. T.; Gandet, T. L.; Eversberg, T.; Reinecke, N. (2013). "THE 2011 PERIASTRON PASSAGE OF THE Be BINARY δ Scorpii". The Astrophysical Journal. 766 (2): 119. Bibcode:2013ApJ...766..119M. arXiv:1302.4021 Freely accessible. doi:10.1088/0004-637X/766/2/119.
  7. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966). Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds. The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities. Determination of Radial Velocities and their Applications. 30. University of Toronto: International Astronomical Union. p. 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  8. ^ de Geus, E. J.; de Zeeuw, P. T.; Lub, J. (June 1989). "Physical parameters of stars in the Scorpio-Centaurus OB association". Astronomy and Astrophysics. 216 (1–2): 44–61. Bibcode:1989A&A...216...44D.
  9. ^ Underhill, A. B.; et al. (November 1979). "Effective temperatures, angular diameters, distances and linear radii for 160 O and B stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 189 (3): 601–605. Bibcode:1979MNRAS.189..601U. doi:10.1093/mnras/189.3.601.
  10. ^ Mark J. Pecaut; Eric E. Mamajek & Eric J. Bubar (February 2012). "A Revised Age for Upper Scorpius and the Star Formation History among the F-type Members of the Scorpius-Centaurus OB Association". Astrophysical Journal. 746 (2): 154. Bibcode:2012ApJ...746..154P. arXiv:1112.1695 Freely accessible. doi:10.1088/0004-637X/746/2/154.
  11. ^ Moore, Patrick (2010). "Scorpion in the Sky". The Sky at Night. p. 95. ISBN 978-1-4419-6408-3. doi:10.1007/978-1-4419-6409-0_24.
  12. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  14. ^ Sigismondi, Costantino (2011), Differential photometry of delta Scorpii during 2011 periastron, 1112, p. 2356, Bibcode:2011arXiv1112.2356S, arXiv:1112.2356 Freely accessible

Externa länkar

v • r
Stjärnor i Skorpionen
Bayer
Flamsteed
Variabler
HD
Övriga