Djura
| Djura | |
| Tätort | |
 Djura kyrka i maj 2018
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Leksands kommun |
| Distrikt | Djura distrikt |
| Höjdläge | 173 m ö.h. |
| Koordinater | 60°36′37″N 15°0′19″Ö / 60.61028°N 15.00528°Ö / 60.61028; 15.00528 |
| Area | 125 hektar (2020) |
| Folkmängd | 384 (2020) |
| Befolkningstäthet | 3,1 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6476 |
| Beb.områdeskod | 2029TB102 (1960–) |
| Geonames | 2717568 |
 Ortens läge i Dalarnas län
Ortens läge i Dalarnas län
| |
| Wikimedia Commons: Djura | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Djura (även Ljura) är en tätort i Leksands kommun, nära Gagnef. Djura ligger väster om Österdalälven. På Djuramål kallas byn Jirbin, Djurabyn, för att skilja byn från församlingen.
Historia
Djura hör till Leksandstraktens äldsta byar. I byn finns en gravhög (RAÄ 268:1 Leksand), en av traktens få. Bland fynd från innan byns tillkomst kan nämnas fynd av en stenklubba och en trindyxa i byns åkermark. Bynamnet, med ursprunglig stavning Ljura- kommer från det fornsvenska ordet "Den ljusa". Det finns teorier om att Dalävens tidigare namn var Ljuren, och att flera av Ljur-namnen efter älvens lopp (Djurås, Djurmo med flera) kan kopplas till densamma, men frågan är omtvistad.
Byn är inte heller känd i några medeltida dokument. 1381, omtalas ett 'Lioor', 1386 nämns 'liwrbigge fierdingh', och 1440 en 'peder i liwr' - men det är med all sannolikhet Djurbygden i Gagnef som omtalas.
1539 upptas 4 gårdar i Djura. Dessutom fanns en boden i 'Hardzarff' (Håssarvet), en försvunnen by som skall ha legat vid Djuråns utlopp nedanför Grådaforsen. I Älvsborgs lösen 1571 upptas 10 skattskyldiga bönder i Djura. Vägen till kyrkan i Leksand var lång, och många Djurabor bevistade ofat hellre gudstjänsten i Gagnef eller Ål. Leksands kyrka var annars på väg att nå sin kapacitesgräns, och 1648 uppfördes Djura kapell.
Mantalslängden 1668 redovisar 19 hushåll, medan Holstensons karta endast redovisar 8 gårdsmarkeringar i byn och 5 i 'Väster diur'. Under 1700-talet tillkommer bydelen Heden. Djura hade en kraftig befolkningsökning under 1800-talet. 1830 fanns 45 hushåll i byn, 1856 56 hushåll och 1896 80 hushåll. Byn fick också viss infrastruktur 1863 tillkom en handelsbod, 1870 en prästgård, 1872 postkontor och 1878 ett missionshus.
Även industrimässigt tillkom en rad anläggningar. 1854-1858 fick byn en tullkvarn som ersatte en tidigare skvaltkvarn. Det uppfördes även 1880 en smedja. Vid mitten av 1800-talet hade byn även ett tegelbruk, kallat "Guckubruket", utöver tegel tillverkades även lergökar. En spiksmedja och vadmalsstamp fanns också i byn. 1894 uppfördes även ett limkokeri, i drift fram till 1914, då det ersattes av en såg, som nedlades på 1950-talet.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Djura 1960–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 416 | |||
| 1965 | 347 | |||
| 1970 | 413 | |||
| 1975 | 383 | |||
| 1980 | 385 | |||
| 1990 | 407 | 80 | ||
| 1995 | 351 | 83 | ||
| 2000 | 346 | 83 | ||
| 2005 | 396 | 83 | ||
| 2010 | 364 | 83 | ||
| 2015 | 387 | 125 | ||
| 2020 | 384 | 125 | ||
Samhället
Mitt i samhället ligger Djura kyrka.
Kända personer från Djura
- Carin Ersdotter, i 1800-talets Stockholm känd som "Den vackra dalkullan".
- Lassi Karonen, roddare från Djura som tog EM-silver 2010
Se även
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 28 november 2013.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Källor
- Andersson, Roland; Byar och Fäbodar i Leksands kommun - Kulturhistorisk analys, Falun, 1983
