I dagens värld är Den glade skräddaren ett ämne som har fått relevans inom olika områden. Dess inverkan har märkts i samhället, ekonomin, politiken och kulturen. I takt med att Den glade skräddaren har fått betydelse har det förekommit en djupgående debatt, forskning och analys om dess implikationer. Ur olika perspektiv och discipliner eftersträvas svar, lösningar och förslag för att ta itu med denna fråga effektivt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Den glade skräddaren, undersöka dess inflytande på den samtida världen och öppna dörren för reflektioner och diskussioner om dess roll i vår nutid och framtid.
| Den glade skräddaren | |
| Genre | Drama |
|---|---|
| Regissör | Gunnar Olsson |
| Manus | Edvard Persson, Svasse Bergqvist |
| Skådespelare | Edvard Persson, Mim Ekelund, Ivar Kåge, Marianne Gyllenhammar |
| Originalmusik | Alvar Kraft |
| Produktionsbolag | Europafilm |
| Premiär | 1945 |
| Speltid | 106 minuter |
| Land | Sverige |
| Språk | Svenska |
| IMDb SFDb Elonet | |
Den glade skräddaren är en svensk dramafilm från 1945, i regi av Gunnar Olsson.[1]
Filmen utspelar sig i ett litet samhälle i Skåne där Edvard Persson spelar en skräddare som känner att han är född att göra andra ting. Skräddaren, som heter Sörensson, lever med sin fru Boel och deras åtta barn. Det är knapert men de är godhjärtade och får mycket godhet tillbaka. Olika händelser mellan byns invånare och skräddaren och hans dotter för handlingen framåt.
Huset där skräddare Sörenson bor i finns fortfarande kvar. Stället heter Gissleberga 1056 och skånelängan finns mellan Teckomatorp och Norrvidinge.
Filmen premiärvisades 26 december 1945. Inspelningen av filmen utfördes vid AB Europa Studio i Sundbyberg med exteriörer från Norrvidinge, Gissleberga och Annelöv med omgivningar i Skåne av Sven Thermænius. Filmen har som förlaga en tysk-holländsk idé som lånades och arbetades om till ett filmmanus av Edvard Persson och Svasse Bergqvist.
Filmen gavs ut på DVD 2016.
| |||||||||||