I den moderna världen har Carl Deurell blivit allt mer relevant inom olika samhällsområden. Oavsett om det är inom den kulturella, vetenskapliga, tekniska eller sociala sfären, har Carl Deurell blivit ett ämne av stort intresse och debatt. Dess inverkan har inte bara varit påtaglig i människors dagliga liv, utan har också markerat ett före och efter i hur organisationer och företag verkar. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Carl Deurell i olika sammanhang, analysera konsekvenserna det har haft på samhället och erbjuda en reflektion över dess relevans i nuet och framtiden.
Carl Deurell | |
![]() Carl Deurell omkring 1900 | |
Född | Carl Fritiof Per Deurell 10 augusti 1868 Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 9 december 1962 (94 år) Bromma, Sverige |
Aktiva år | 1892–1956 |
Maka | Sigrid Eliason, född Key (g. 1899–1909; skild) Signe Widforss (g. 1918–1962; hans död) |
IMDb SFDb |
Carl Fritiof Per Deurell, född 10 augusti 1868 i Stockholm, död 9 december 1962 i Bromma, var en svensk skådespelare.
Deurell studerade juridik vid Lunds universitet från 1890 och kom att begå sin scendebut i olika komedier och spex på Akademiska Föreningen (AF). Bland annat hade han stora roller i två spex av duon John Wigforss och Axel Wallengren ("Falstaff, fakir"). Hans allra första roll förefaller, utifrån hans egen noggrant bevarade pressklippsamling, ha varit som bonddräng i lustspelet Den le'a högfärda vid en "landsmålssoiré" på AF den 3 april 1892.
Därefter studerade Deurell vid Dramatens elevskola 1894–1895. Han var 1895–1896 anställd vid August Lindbergs teatersällskap och 1898–1899 vid Svenska Teatern i Helsingfors. Deurell hade ett eget teatersällskap 1899–1903 och 1907–1923, var engagerad av Albert Ranft 1903–1907 och vid Skansens friluftsteater 1925–1930. Han engagerades vid Folkteatern i Stockholm 1930 och Dramaten från 1936.
Deurell filmdebuterade 1923 i Carl Barcklinds Andersson, Pettersson och Lundström och han kom att medverka i drygt 75 filmer. I samband med sin 90-årsdag omnämndes han i pressen som "världens äldste aktive skådespelare".
Han var gift 1899–1909 med skådespelaren Sigrid Eliason, född Key, och från 1918 med skådespelaren Signe Deurell, född Widforss. Carl Deurell är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholm.
År | Roll | Produktion | Regi |
---|---|---|---|
1940 | Johan Severin, husägare och byggmästare | 33,333 Algot Sandberg |
Carl Barcklind |
Herr Ek | Den undrande skogen Arne Wahlberg |
||
1944 | Stor-Frans, fjärdingsman | Auktion Josef Briné och Nils Ferlin |
Lars Madsén |