Coloradogran
Numera är Coloradogran ett ämne som blir mer och mer aktuellt i vårt samhälle. Genom åren har vi sett hur Coloradogran har påverkat våra liv på olika sätt, från sättet vi kommunicerar på, till hur vi utför våra dagliga aktiviteter. Det råder ingen tvekan om att Coloradogran har genererat ett stort genomslag både individuellt och kollektivt, och det är därför allt fler söker information och kunskap om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Coloradogran och analysera dess inflytande på olika aspekter av vårt liv.
| Coloradogran Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Coloradogran i Yosemite nationalpark | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Barrväxter Coniferophyta |
| Klass | Pinopsida |
| Ordning | Pinales |
| Familj | Tallväxter Pinaceae |
| Släkte | Ädelgranssläktet Abies |
| Art | Coloradogran A. concolor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Abies concolor | |
| Auktor | (Gordon) Lindley ex Hildebrand |
| Utbredning | |
 Naturligt utbredningsområde av concolor (grönt) och lowiana (blått) | |
| Synonymer | |
| |
Coloradogran (Abies concolor) är ett barrträd i familjen Tallväxter (Pinaceae). Coloradogranen har sitt naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika och förekommer vanligen i bergskedjor på en höjd mellan 900 och 3 000 meter. Det är ett städsegrönt, relativt snabbväxande medelstort till stort barrträd som vanligen kan bli upp till 40 m högt och ha ett stamomfång strax under en meter i brösthöjd[4]. Coloradogranen är populär som odlat prydnadsträd och används även som julgran.
Utbredning och ekologi
Utbredningsområdet ligger i delstaterna Idaho, Wyoming, Colorado och Oregon i USA samt i delstaterna Baja California, Chihuahua och Sonora i Mexiko. Vädret i regionen kännetecknas av kalla vintrar och ganska torra samt varma somrar. Den årliga nederbördsmängden ligger mellan 500 och 1875 mm.[1]
Coloradogran kan bilda trädgrupper där inga andra träd ingår. Den är vanligare i barrskogar tillsammans med praktgran, kaskadgran, kustgran och douglasgran. Ibland bildas blandskogar med amerikansk asp.[1]
Underarter
Coloradogranen delas ofta upp i två underarter, Abies concolor subsp. concolor och Abies concolor subsp. lowiana (alternativt som egen art: Abies lowiana).
Odling
Odlas bäst i näringsrik, fuktig, lite sur, sandig väldränerad jord i sol (bäst) till halvskugga. Etablerade träd tål viss torka men växer oftast bäst i konstant fuktig jord. Lerjordar bör undvikas[5]. I Sverige blir den ett 20 m högt träd som går att odla upp till zon 5[5].
Användning
Coloradogranen odlas för sitt prydnadsvärde eftersom den har ett dekorativt koniskt växtsätt. Det finns i dagsläget ett tjugotal kända sorter i Sverige.[6]
Synonymer
I boken Flora öfver Sveriges Kulturväxter (1893) beskrivs arten Abies concolor med det svenska namnet kalifornisk silvergran[7]. Stavningsvarianten koloradogran är också giltig enligt Svensk Taxonomisk Databas. [8]
Bevarandestatus
För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Externa länkar
- Missouri Botanical Garden
- Morton Arboretum
- North Carolina Extension Gardener Plant Toolbox
- SLU Kunskapsparken Garden Explorer
- Svensk kulturväxtdatabas, SKUD
Wikimedia Commons har media som rör Coloradogran.
Referenser
- ^ Farjon, A. 2011 Abies concolor . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 10 mars 2022.
- ^ Tropicos
- ^ The Plant List
- ^ ”Abies concolor / white fir | Conifer Species” (på engelska). American Conifer Society. https://conifersociety.org/conifers/abies-concolor/. Läst 28 oktober 2022.
- ^ ”Abies concolor - coloradogran, white fir | Sveriges lantbruksuniversitet”. slukunskapsparken.gardenexplorer.org. https://slukunskapsparken.gardenexplorer.org/taxon-892.aspx. Läst 28 oktober 2022.
- ^ ”Svensk kulturväxtdatabas, SKUD” (på engelska). SLU.SE. http://skud.slu.se/. Läst 15 november 2022.
- ^ 2011: CBM:s skriftserie 58 (ISBN 978-91-89232-70-9). Tryck SLU Reproenheten Alnarp 2011, Centrum för Biologisk Mångfald. Prydnadsträd och prydnadsbuskar hos två svenska plantskolor 1836 till 1946 av Anna Andréasson
- ^ Svensk Taxonomisk Databas
|