I den här artikeln ska vi gå djupare in i Båtnäbb och utforska dess många aspekter. Båtnäbb är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och amatörer, och dess relevans spänner över olika områden. Genom historien har Båtnäbb spelat en avgörande roll i samhället, kulturen och vetenskapen och markerat ett före och efter i vårt sätt att förstå vår omvärld. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Båtnäbb, från dess ursprung till dess inverkan på nuet. Vi kommer att upptäcka hur Båtnäbb har utvecklats under åren och vad dess relevans är idag. Den här artikeln inbjuder dig att fördjupa dig i den fascinerande världen av Båtnäbb och upptäcka varför det fortsätter att vara ett ämne av intresse och debatt idag.
Båtnäbb Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
Familj | Hägrar Ardeidae |
Släkte | Cochlearius Brisson, 1760 |
Art | Båtnäbb C. cochlearius |
Vetenskapligt namn | |
§ Cochlearius cochlearius | |
Auktor | Linnaeus, 1766 |
Utbredning | |
![]() | |
Synonymer | |
|
Båtnäbb[2] (Cochlearius cochlearius) är en otypisk fågel inom familjen hägrar.[3]
Båtnäbben är en stannfågel som förekommer i mangroveträsk från Mexiko och söderut till Peru och Brasilien. Den brukar delas upp i fem underarter med två huvudgrupper som ibland kallas nordlig respektive sydlig båtnäbb:
Tidigare fördes arten till den egna familjen Cochlearidae, men data från DNA-DNA-hybridisering indikerar att den är besläktad med släktet Tigrisoma och idag förs den därför till familjen hägrar (Ardeidae) i den egna underfamiljen Cochleariinae.
Båtnäbben har en svart massiv, bred näbb, formad som undersidan på en båt, vilket gett upphov till dess namn. Den adulta fågeln mäter 45–53,5 cm[4] och har svart hätta med förlängda plymer i nacken och svart mantel. Ansiktet är vitt medan bröst och buk är ljusrosa till rödbruna och kroppssidorna svarta. Ovansidan av vingarna och ryggen är ljust grå. Juvenila fåglar har mestadels bruna ovansida och brun och vitspräcklig undersida och saknar de förlängda nackplymerna.
Dess läte omfattar bland annat ett djup kraxande och ett högfrekvent pee-pee-pee.
Den är en nattaktiv fågel som häckar i mindre kolonier i mangroveträd. Den lägger två till fyra blåaktigt färgade ägg i ett bo byggt av grenar. Dess föda består av fisk, kräftdjur och insekter.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men det råder kunskapsbrist om populationsutvecklingen.[1] Beståndet tros minska mer än 25 procent i framtiden, framför allt på grund av habitatförlust.[1] Trots detta kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN fortfarande arten som livskraftig (LC).[1]
|