Blasieholmstorg

I dagens värld har Blasieholmstorg blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från proffs till amatörer, Blasieholmstorg väcker nyfikenhet och debatt inom olika områden. Med en rik och varierad historia har Blasieholmstorg väsentligt påverkat samhället och hur vi närmar oss olika aspekter av livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och aspekter relaterade till Blasieholmstorg, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.

Blasieholmstorg, juli 2011.

Blasieholmstorg är ett torg på BlasieholmenNorrmalm i Stockholm. Det ligger mellan Stallgatan och Arsenalsgatan, och är cirka 80 x 20 meter stort.

Namnet

Torget fick sitt nuvarande namn i början av 1800-talet, långt efter det att Blasieholmen knutits ihop med Norrmalm genom landhöjning och utfyllnader. Noga räknat ligger inte torget på holmen, eftersom det forna sundet låg bortom Stallgatan.

Historia

I slutet av 1640-talet flyttades Stockholms örlogsbas från Blasieholmen till Skeppsholmen. I den stadsplan som upprättades därefter på Drottning Kristinas initiativ lades tomter ut vid det rektangulära torget. Under 1650- och 1660-talet bebyggdes tomterna med palats.

Till det yttre har miljön kring torget därefter bibehållit sin karaktär. En arkitektonisk omgestaltning av torget genomfördes 1989 under medverkan av skulptören Sivert Lindblom.

Hästarna från Konstantinopel och Venedig

I vardera änden av torget står en bronshäst. De är avgjutningar av bysantinska hästskulpturer på Markusplatsen i Venedig. Originalen togs som krigsbyte vid det fjärde korståget mot Konstantinopel 1204. De omedelbara förlagorna till hästarna på Blasieholmstorg var avgjutningar som finns i Glyptoteket i Köpenhamn.

Källor

Noter

  1. ^ Ajkay Anna von, Lindhagen Suzanne, Mandén-Örn Kerstin, red (1990). Tidernas Stockholm: kulturmiljöer av riksintresse. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. sid. 20-21. Libris 7746806. ISBN 91-85238-62-7 

Fastigheter (urval)

Externa länkar