Bitis atropos

I den samtida världen har Bitis atropos fått en ovanlig relevans som har påverkat olika aspekter av samhället. Sedan dess uppkomst har Bitis atropos genererat debatter, kontroverser och betydande förändringar inom olika områden, från kultur till ekonomi. Dess inflytande har spridit sig globalt och uppmärksammats av specialister, forskare och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Bitis atropos på dagens samhälle, analysera dess implikationer och reflektera över dess roll i den moderna världen.

Bitis atropos
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljHuggormar
Viperidae
SläkteBitis
ArtBitis atropos
Vetenskapligt namn
§ Bitis atropos
AuktorLinnaeus, 1758
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Bitis (calechidna) atropos LENK 1999[2]
Echidna atropos DUMÉRIL 1854[3]
Coluber atropos Linnaeus 1758[4]
Hitta fler artiklar om djur med

Bitis atropos[4] är en ormart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Bitis atropos ingår i släktet Bitis och familjen huggormar.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Denna huggorm förekommer med flera från varandra skilda populationer i södra Afrika i Zimbabwe, Moçambique, Sydafrika, Lesotho och Swaziland. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 3000 meter över havet. Arten vistas på bergsängar och på andra gräsmarker. Individerna gömmer sig bakom klippor eller bakom större gräsklumpar.[1]

Underarter

Arten delas in i följande underarter:[5]

  • B. a. atropos
  • B. a. unicolor

Källor

  1. ^ 2010 Bitis atropos Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Lenk,P.; Herrmann,H. W.; Joger,U. & Wink,M. (1999) Phylogeny and taxonomic subdivision of Bitis (Reptilia: Viperidae) based on molecular evidence., Kaupia (Darmstadt) (8): 31-38
  3. ^ Duméril, A. M. C., BIBRON, G. & DUMÉRIL, A. H. A., (1854) Erpétologie générale ou histoire naturelle complète des reptiles. Tome septième. Deuxième partie, comprenant l'histoire des serpents venimeux., Paris, Librairie Encyclopédique de Roret: i-xii + 781-1536
  4. ^ Linnaeus, C. (1758) Systema naturæ per regna tria naturæ, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata., Laurentii Salvii, Holmiæ. 10th Edition: 824 pp.
  5. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/bitis+atropos/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2016 Bitis atropos

Externa länkar