Numera har Barmhärtighet blivit ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Barmhärtighet fått en betydande betydelse inom olika områden, från politik till ekonomi, vetenskap och kultur. Genom historien har Barmhärtighet varit föremål för studier och debatt, genererat motstridiga åsikter och djupa reflektioner över dess inverkan på människors liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Barmhärtighet, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision om ett ämne som väcker intresse hos miljontals individer runt om i världen.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Barmhärtighet är ett uttryck för kärlek till nästan (agape) och är för kristna, judar, muslimer och buddhister en väsentlig dygd.
Barmhärtighet är ett av de viktigaste kraven i Bergspredikan. Jesus åskådliggör denna kristna plikt även i liknelsen om den barmhärtige samariern.
Under medeltiden talade man om sju barmhärtighetsverk, baserade på Jesu förkunnelse; att mätta de hungrande, ge dryck åt de törstande, klä de nakna, ge härbärge åt husvilla, besöka de sjuka, besöka de fångna samt begrava de döda.
På grekiska, Nya Testamentets grundspråk, är ordet för barmhärtighet eleos. Eleos är den vanliga översättningen i den grekiska versionen av Nya Testamentet för det hebreiska ordet hesed, som ofta översätts helt enkelt med ”kärlek”. Från Guds sida står det för en orubblig kärlek, en som kan hålla en relation levande i evighet, oavsett vad som händer. Men eftersom Guds förbund med sitt folk från början är en historia med brutna löften och nya begynnelser (Andra Mosebok 32–34), är det tydligt att en sådan villkorslös kärlek inbegriper förlåtelse; den måste med nödvändighet vara barmhärtig.
|