Asturiska
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Asturiska. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad analys som gör att vi kan förstå dess betydelse inom olika områden. Asturiska har varit föremål för intresse och debatt över tid, dess implikationer har överskridit kulturella och generationsmässiga barriärer. Genom denna resa kommer vi att försöka reda ut mysterierna och kuriosa kring Asturiska, i ett försök att belysa dess relevans i det aktuella sammanhanget.
| Asturiska | |
| asturianu | |
| Talas i | Spanien |
|---|---|
| Region | Asturien |
| Antal talare | 110 000 |
| Språkfamilj | Indoeuropeiska språk |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | - |
| Språkmyndighet | Asturiska språkakademin |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | ast |
| ISO 639‐3 | ast |
Dialekter av asturiska: västasturiska, central asturiska och östasturiska. | |
Asturiska (asturiska: asturianu[1]) är ett romanskt språk. Det talas i provinserna Asturien och León i Spanien samt i Miranda do Douro i Portugal (där det går under namnet mirandesiska). Språket är utrotningshotat, och antalet talande (nu omkring 100 000 som förstaspråk[1]) minskade kraftigt under 1900-talet. Under senare årtionden har åtgärder för att skydda och främja språket vidtagits.
Historia
Asturiska är en av huvudvarieteterna[1] bland de ibero-romanska språken. Asturien var basen för den kristna återerövringen av Iberiska halvön från de muslimska morerna, och språket talades tidigt på båda sidor om de kantabriska bergen (i norr i Asturien och i söder i norra León).
Liksom aragoniskan utkonkurrerades asturiskan dock redan under medeltiden av den expansiva kastilianska varieteten av spanskan. Därefter har asturiskan förpassats till en enbart lokal angelägenhet i princip utan (viktigare) litteratur.[1]
Under 1970-talet inleddes ansträngningar för att återupprätta asturiskans roll som språk i olika sammanhang. 1980 inrättades en akademi för det asturiska språket i regionens huvudort Oviedo.[1]
Asturiskan kallas även lokalt för bable ('språk'; jämför spanskans habla).[2]
Fonologi
Vokaler
| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | u | |
| Mellan | e | o | |
| Öppen | a |
Konsonanter
| Labiala | Dentala | Alveolara | Palatala | Velara | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil/ Affrikata |
Tonlös | p | t | tʃ | k | |
| Tonande | b | d | ʝ | ɡ | ||
| Frikativa | f | θ | s | ʃ | ||
| Nasala | m | n | ɲ | |||
| Laterala | l | ʎ | ||||
| Tremulant | r | |||||
| Flapp | ɾ | |||||
- Vissa dialekter har även ljuden ḷḷ & ḥ, vilka uttalas /t͡s~ʈ͡ʂ~ɖ͡ʐ~ɖ/ och /x~h/
Varianter
Asturiskan ingår i den större språkgrupperingen astur-leonesiska. Den inkluderar cirka sju olika språk eller dialekter, var och en med sin egen tydliga karaktär, listade från öster till väster och från norr till söder:
- Kantabriska (i västra Kantabrien; övergång till kastilianska; även benämnd montañés)
- Östasturiska (i östligaste Asturien och nordöstligaste León)
- Central asturiska (i centrala Asturien samt nordligaste León)
- Västasturiska (mellan Naviafloden och Nalónfloden, liksom i västligaste Kastilien och León; kallas även leonesiska)
- Galicisk-asturiska (i och runt västligaste Asturien)
- Mirandesiska (i nordöstligaste Portugal, väster om västligaste Kastilien och León)
- Extremaduriska (i och runt nordligaste Extremadura)
Referenser
- ^ asturiska i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 20 april 2017.
- ^ "Capacitación en Bable-Asturianu y Gallego-Asturiano". educastur.es. Läst 20 april 2017. (asturiska)
Externa länkar
 |
Wikipedia har en upplaga på Asturiska. |
| ||||||||||||||||||||||||||
|
|
Språkportalen – portalen för språk på svenskspråkiga Wikipedia. |