Anders Frithiof

I dagens värld är Anders Frithiof fortfarande ett ämne av stor betydelse och relevans. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess påverkan på populärkulturen, fortsätter Anders Frithiof att skapa intresse och debatt inom olika områden. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Anders Frithiof varit föremål för studier, analys och reflektion av experter från olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och aspekter av Anders Frithiof, i syfte att bättre förstå dess betydelse och inverkan i dagens värld.

Anders Frithiof
Porträtt av Anders Frithiof, 1910-tal
Porträtt av Anders Frithiof, 1910-tal
FöddAnders Fritiof Andersson
27 juli 1879
Långserud, Sillingsfors, Värmland Sverige
Död2 februari 1957 (77 år)
Slottsstaden, Malmö
MakaMabel Pettersson
(1929–1957; hans död)
IMDb SFDb

Anders Frithiof, egentligen Anders Fritiof Andersson, född 27 juli 1879 i Långserud, Sillingsfors, Värmland, död 2 februari 1957 i Slottsstadens församling, Malmö, var en svensk skådespelare.

Biografi

Anders Frithiof började 1900 hos Hjalmar Selander vid Olympiateatern i Stockholm. 1904–1905 var han anställd hos Victor Castegren vid Stora teatern i Göteborg, 1905–1906 hos Alfred Lundberg och 1906–1907 hos Harald Sandberg. 1907–1910 försökte han sig som egen direktör och var därefter engagerad hos Allan Ryding 1911–1913, hos Knut Lindroth 1913–1915 och Vilhelm Olin 1915–1916. Han var mycket aktiv och uppmärksammades i pressen för sina roller som Goethes Faust, Tobias Raap i Trettondagsafton, Claudius i Hamlet och Ryttmästaren i Fadren.

Efter att 1916–1922 stått i spetsen för ett eget teatersällskap blev han 1922 knuten till Hippodromteatern i Malmö. Våren 1926 lämnade han denna scen, för att därefter 1926–1929 tillhöra Skådebanan och 1929–1932 Lorensbergsteatern. Fram till 1944, då han anställdes vid Malmö stadsteater, framträdde han på flera av Stockholms största teatrar, bland annat på Dramaten, och drev egen teaterverksamhet i folkparkerna.

Till hans mera betydande roller under senare tid märks Johan Ulfstierna i Tor Hedbergs pjäs, Swedenhielm senior i Swedenhielms, Argan i Den inbillade sjuke, Gud fader i Guds gröna ängar samt Shylock i Köpmannen i Venedig.[1]

Anders Frithiof var från 1929 till sin död gift med skådespelaren Mabel Pettersson.[1] Makarna är begravda på Matteus begravningsplats i Norrköping.[2]

Filmografi i urval

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1932 Kommissarien Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[3][4]
Grosshandlare Valler Svensson
Gustaf H. Lundberg
Erik Berglund Folkteatern[5]
1933 Charleys tant
Brandon Thomas
Folkan[6]
Mårten
Secretarius
Mäster Olof
August Strindberg
Olof Molander Dramaten
1940 Esdars Grå gryning (Winterset)
Maxwell Anderson
Per-Axel Branner Nya Teatern[7]
1941 Magister Bridaine Lek ej med kärleken (On ne badine pas avec l'amour)
Alfred de Musset
Per-Axel Branner Nya Teatern[8]
Doktor Östermark Kamraterna
August Strindberg
Per-Axel Branner Nya Teatern[9]
1944 Vår unge
Jean de Létraz
Anders Frithiof Malmö stadsteater
1945 Hamlet
William Shakespeare
Sandro Malmquist Malmö Stadsteater
1946 Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Sandro Malmquist Malmö Stadsteater
Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
1947 Bortom horisonten
Eugene O'Neill
Stig Torsslow Malmö Stadsteater
1948 Vår lilla stad
Thornton Wilder
Gösta Folke Malmö Stadsteater
Lycko-Pers resa
August Strindberg
Gösta Folke Malmö Stadsteater
1952 Greve Öderland
Max Frisch
Lars-Levi Læstadius Malmö Stadsteater
Farfadren Kronbruden
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[10]
1954 Den Döde Spöksonaten
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[11]
Grosshandlare Werle Vildanden
Henrik Ibsen
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1955 Don Louis Don Juan
Molière
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[12]
Revisorn
Nikolaj Gogol
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
1956 Trojanska kriget blir inte av
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater

Regi (ej komplett)

År Produktion Upphovsmän Teater
1944 Vår unge
Jean de Létraz Malmö stadsteater
1948 Fadren August Strindberg Malmö Stadsteater

Noter

  1. ^ Svensk uppslagsbok, andra upplagan Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Andersson, Anders Fritjof på SvenskaGravar.se
  3. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
  4. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  5. ^ Nbg (9 oktober 1932). ”'Svensson' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-10-09/275/10. Läst 16 mars 2017. 
  6. ^ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015. 
  7. ^ Oscar Rydqvist (6 september 1940). ”'Grå gryning' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 30. https://arkivet.dn.se/tidning/1940-09-06/243/30. Läst 9 mars 2025. 
  8. ^ Oscar Rydqvist (7 februari 1941). ”'Lek ej med kärleken' på Nya Teatern”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1941-02-07/36/26. Läst 9 mars 2025. 
  9. ^ Oscar Rydqvist (7 mars 1941). ”'Kamraterna' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1941-03-07/64/24. Läst 9 mars 2025. 
  10. ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
  11. ^ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015. 
  12. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. Läst 17 oktober 2015. 

Externa länkar