Hjalmar Selander

I dagens värld har Hjalmar Selander blivit ett ämne av yttersta vikt och relevans. Oavsett om det är för dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på våra dagliga liv, har Hjalmar Selander fångat uppmärksamheten hos både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska alla aspekter relaterade till Hjalmar Selander, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att analysera de olika perspektiven, åsikterna och debatterna kring Hjalmar Selander, i syfte att ge en heltäckande och komplett vision av detta ämne som är så relevant idag.

Hjalmar Selander
Född2 juli 1859
Fässbergs socken, Sverige
Död10 augusti 1928 (69 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1876-1928
MakaConcordia Selander
(1887-1928)
IMDb SFDb

Hjalmar Selander, född 2 juli 1859 i Fässbergs socken i Göteborgs och Bohus län, död 10 augusti 1928 i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.

Biografi

Efter att ha genomgått Mallanders teaterskola debuterade Selander på Stora teatern i Göteborg 1878 i rollen som Härved Boson i Bröllopet på Ulfåsa. Han verkade sedan på olika teaterscener, såsom Ölands landsortssällskap 1878–1883, Göteborgs teatersällskap 1883–1884, Nya teatern i Stockholm 1884–1885, Skotte-Sternvall 1885–1886, Engelbrecht 1886–1888, Nya teatern i Stockholm 1888–1889.

Hjalmar Selanders teatersällskap

År 1890 startade han ett eget teatersällskap som först framträdde på finländska scener, men som snabbt blev det främsta på teaterscenerna utanför Stockholm – en position som det bibehöll långt in på 1900-talet. På 1890-talet hade sällskapet, förutom dramatiken, även musikteater, främst operett men även opera, på repertoaren.

Hjalmar Selanders teatersällskap framträdde som så kallat stående sällskap i Malmö 1891–1896, i Stockholm 1900–1901 på Olympiateatern och 1909–1925 då Selander var chef för Nya teatern vid Järntorget i Göteborg. Där engagerade han flera skådespelare som senare kom att bli kända i större sammanhang såsom Lars Hanson, Karl Gerhard och Gösta Ekman.

Selanders sista scenframträdande ägde rum en månad före hans bortgång på Skansen som Onkel Bräsig i Livet på landet.

År 1945 fick han Hjalmar Selandersgatan i stadsdelen Kålltorp i Göteborg uppkallad efter sig.

Selander var hedersordförande i Svenska landsortens teaterledareförening från 1916.

Hjalmar Selander var son till lantbrukaren Anders Selander och gifte sig 1887 med skådespelerskan Concordia Hård.

Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1878 Härved Bosson Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg		 Nya teatern, Göteborg
1888 Lunding Kärlek
Edvard Brandes		 Vasateatern
1889 Byråkraten
Gustav von Moser		 Svenska teatern, Stockholm
1889 Godsägare Wardle Mr. Pickwick
Peter Raun Fristrup		 Svenska teatern, Stockholm
1889 Eva
Richard Voss		 Svenska teatern, Stockholm
1927 Mikael Adalbert Det farliga året
Rudolf Lothar och Hans Bachwitz		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern
Aniceto Socorros inackorderingar
Miguel Ramos Carrión och Vital Aza		 Hjalmar Selander Blancheteatern

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1927 Socorros inackorderingar
Miguel Ramos Carrión och Vital Aza
Översättning Karl August Hagberg		 Blancheteatern

Bilder

  • Hjalmar Selander i pjäsen Gamla goda tiden.
    Hjalmar Selander i pjäsen Gamla goda tiden.

Källor

  1. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 29:e årgången , D F Bonnier, Göteborg 1928, s. 742
  2. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, , red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 132
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 maj 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-05-23/7115b/2. Läst 23 juli 2015. 
  5. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-01-02/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-01-01&to=1889-12-31. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-02/7506a/2. Läst 28 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-14/7542A/2. Läst 28 juli 2015. 
  8. ^ ”Det farliga året”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22185&pos=38. Läst 7 april 2016. 
  9. ^ ”Socorros inackorderingar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22187&pos=40. Läst 7 april 2016. 

Vidare läsning

Auktoritetsdata