Alunda församling
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Alunda församling på dagens samhälle. Sedan dess uppkomst har Alunda församling fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och allmänheten och skapat debatter och reflektioner kring dess relevans inom olika områden. Genom historien har Alunda församling spelat en avgörande roll för att forma olika aspekter av vardagen, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. I denna mening är det väsentligt att på djupet undersöka vilken roll Alunda församling har spelat och fortsätter att spela i samhället, liksom dess möjliga konsekvenser för framtiden. Genom omfattande analys kommer vi att försöka bättre förstå räckvidden och inflytandet av Alunda församling i den samtida världen, såväl som de potentiella framtidsutsikterna och utmaningarna det innebär för framtiden.
| Alunda församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Östhammars kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Uppsala stift |
| Bildad | medeltiden |
| Avskild från | Alunda socken (1863) |
| Medlemmar | 2 939 (71 %) ()[2] |
| Folkmängd | 4 121 ()[2] |
| Upphov till | Alunda distrikt |
| Karta | |
 i Uppsala län.  Alunda församlings läge i Uppsala län. | |
| Koordinat | 60°03′36″N 18°04′05″Ö / 60.06°N 18.068125°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 031203 (–) 038209 (–) |
| Pastoratskod | 011011 |
| Kyrkoarkiv | SE/ULA/10012 |
| Redigera Wikidata | |
Alunda församling är en församling som utgör ett eget pastorat i Upplands norra kontrakt i Uppsala stift i Svenska kyrkan.[3] Församlingen ligger i Östhammars kommun i Uppsala län.[4]
Administrativ historik
Församlingen har medeltida ursprung och utgjorde under medeltiden ett eget pastorat för att därefter senast från 1500-talet till 1962 vara moderförsamling i pastoratet Alunda och Morkarla. Från 1962 till 1972 var församlingen moderförsamling i pastoratet Alunda, Tuna och Stavby. Från 1972 utgör församlingen ett eget pastorat.[5]
Alunda församling var tidigt prebende till domkapitlet, varvid det verkar ha förblivit hela medeltiden igenom och från 1788 var det ett personellt prebende för professorer i Uppsala, först för Erik Mikael Fant, därpå för Jöns Svanberg.
Organister
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1960–1964 | Ingvar Knutsén | 1932–2005 | Organist.[6] |
Kyrkor
Se även
Källor
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/038209000, läst: 3 augusti 2018.
- ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.
- ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Olanda och Frösåkers kontrakt i Sveriges statskalender 1964
Externa länkar
| ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
