Altros

I dagens värld har Altros blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. I och med teknikens framsteg och globaliseringen har Altros blivit en referenspunkt i många människors vardag och påverkar allt från deras konsumtionsbeslut till deras sätt att förhålla sig till andra. Genom historien har Altros varit föremål för debatt och analys, och genererat oändliga åsikter och perspektiv som försöker förstå dess påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska nyckelelementen som gör Altros till ett relevant ämne idag, såväl som dess utveckling över tid och dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet.

Altros
Stereostrukturformel av (5R)-altros
Stereostrukturformel av (6R)-altros
Systematiskt namn(2S,3R,4R)-2,3,4,5,6-Pentahydroxyhexanal
Kemisk formelC6H12O6
Molmassa180,156 g/mol
UtseendeVitt pulver
CAS-nummer1990-29-0 (D)
1949-88-8 (L)
SMILESOCC(O)(O)(O)(O)C=O
Egenskaper
Löslighet (vatten)Vattenlöslig
Smältpunkt103 - 105 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Altros är en hexos, en monosackarid med sex kolatomer i en kedja. Den har molekylformeln C6H12O6 och molmassan 180,156 g/mol. Den är löslig i vatten och praktiskt taget olöslig i metanol. D-altros är inte känd i naturen, men L-altros produceras av bakterien Butyrivibrio fibrisolvens.[1]

Skillnaden mellan D- och L-altros

Altros är en C-3-epimer av mannos. Ringkonformationen av α-altropyranosid är flexibel jämfört med de flesta andra aldohexopyranosider, med idos som undantag. I lösning har olika derivat av altros visat sig anta både 4C1-, OS2- och 1C4-konformationer.[2]

Haworthprojection av olika former av D-altrose

D-(+)-Altros används som substrat för att identifiera, differentiera och karakterisera aldosisomeraser som L-fukosisomeras från Caldicellulosiruptor saccharolyticus och d-Arabinoseisomeras (d-AI) från Bacillus pallidus (B. pallidus) och Klebsiella pneumoniae.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Altrose, 26 oktober 2023.
  1. ^ US patent 4966845, Stack; Robert J., "Microbial production of L-altrose", uttaget 1990-10-30, assigned to Government of the United States of America, Secretary of Agriculture
  2. ^ Immel, Stefan; Fujita, Kahee; Lichtenthaler, Frieder W. (1999). ”Solution Geometries and Lipophilicity Patterns ofα-Cycloaltrin”. Chemistry - A European Journal 5 (11): sid. 3185–3192. doi:10.1002/(SICI)1521-3765(19991105)5:11<3185::AID-CHEM3185>3.0.CO;2-W. ISSN 0947-6539. 
  3. ^ https://se.vwr.com/store/product/11034685/d-altrose-white-powder