Epimer

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Epimer. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Epimer varit en källa till intresse och debatt. Genom historien har Epimer spelat en avgörande roll inom olika områden och påverkat allt från kultur till ekonomi. Genom en djupgående analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Epimer och dess relevans i den samtida världen. Genom att utforska dess olika dimensioner kommer vi att försöka bättre förstå dess betydelse och den roll den spelar i vårt dagliga liv. På samma sätt kommer vi att analysera dess utveckling över tid och dess potentiella inverkan i framtiden.

Två epimera molekyler
D-Treos D-Erytros

I stereokemi är en epimer en av ett par diastereomerer. De två epimererna har motsatt absolutkonfiguration vid endast ett kiralt center av minst två. Alla andra kirala centra i molekylerna är identiska. Epimerisering är en kemisk omvandlingsreaktion av en epimer till någon av dess kirala motsvarigheter.

Exempel

Hexoser har fyra kirala centra (kolatomerna två till fem) och varje hexos har således fyra epimerer.

Glukos, altros och gulos är alla tre olika epimerer till allos:

  • Allos
    Allos
  • Altros
    Altros
  • Glukos
    Glukos
  • Gulos
    Gulos

(L-talos är den fjärde epimeren till D-allos.)

Glukos har i sin tur epimerer i form av mannos och galaktos, utöver allos:

  • Glukos
    Glukos
  • Mannos
    Mannos
  • Galaktos
    Galaktos

(L-idos är den fjärde epimeren till D-glukos)

Referenser

  1. ^ Clayden, Jonathan (2012). Organic Chemistry (2nd ed.). Oxford University Press. sid. 1112 
  2. ^ Chemistry (IUPAC), The International Union of Pure and Applied. ”IUPAC - epimers (E02167)”. goldbook.iupac.org. https://goldbook.iupac.org/terms/view/E02167. Läst 12 november 2021.