Émile Vandervelde

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Émile Vandervelde och utforska alla dess aspekter. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Émile Vandervelde varit föremål för debatt och studier inom olika discipliner. Genom historien har Émile Vandervelde spelat en avgörande roll i människors liv, genom att påverka hur de tänker, agerar och förhåller sig till sin omgivning. Genom den här artikeln kommer vi att titta på de olika perspektiven på Émile Vandervelde och undersöka hur det har utvecklats över tid. Dessutom kommer vi att utforska dess relevans idag och dess projektion in i framtiden. Gör dig redo att gå in i den spännande världen av Émile Vandervelde och upptäck allt detta tema har att erbjuda.

Émile Vandervelde
Född25 januari 1866[1][2][3]
Ixelles[4], Belgien
Död27 december 1938[5][1][2] (72 år)
Bryssel[4], Belgien
Medborgare iBelgien
Utbildad vidUniversité libre de Bruxelles (1834-1969)
SysselsättningPolitiker[6], nationalekonom, universitetslärare
Befattning
Ledamot av Belgiens representantkammare
Belgiens justitieminister (1918–1921)
Belgiens utrikesminister (1925–1927)
ArbetsgivareUniversité libre de Bruxelles
Politiskt parti
Belgiska Arbetarepartiet
Belgiska socialistpartiet
MakaLalla Vandervelde
Redigera Wikidata


Émile Vandervelde, född 25 januari 1866 i Ixelles, död 27 december 1938 i Ixelles, var en belgisk socialistisk politiker. Han studerade juridik vid Université Libre de Bruxelles tog sin doktorsexamen 1885.

Vid brytningen i arbetarrörelsen 1914 ställde Vandervelde helt upp på Karl Kautskys reformistiska linje. Han skrev en bok med titeln Socialismen mot staten som mottogs med häftig kritik från Vladimir Lenin. Lenin författade en bilaga till sin bok Den proletära revolutionen och renegaten Kautsky som helt ägnades åt Vanderveldes bok. Lenin avslutar med orden: "Kälkborgerlig eklekticism mot marxismen, sofisteri mot dialektiken, småborgerlig reformism mot den proletära revolutionen - det skulle bättre ha passat som titel på Vanderveldes bok."

Källor

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Emile-Vanderveldetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6db9k0f, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Kungliga belgiska vetenskapsakademin (red.), Biographie nationale de Belgique, no value, Biographie nationale de Belgique-ID: emile-vandervelde, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вандервельде Эмиль”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вандервельде Эмиль”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.


Auktoritetsdata