I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Belgiska Arbetarepartiet, med syftet att utforska de olika aspekter, betydelser och återverkningar som detta koncept omfattar. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att täcka varje aspekt av Belgiska Arbetarepartiet på ett detaljerat och uttömmande sätt, med syftet att ge en fullständig förståelse av detta ämne. Genom analys, reflektioner och konkreta exempel försöker vi erbjuda läsaren en heltäckande och berikande vision som gör att vi kan fördjupa oss i kunskapen om Belgiska Arbetarepartiet och dess relevans i det samtida sammanhanget.
| Belgiska Arbetarepartiet Parti Ouvrier Belge de Belgische Werkliedenpartij | |
| Förkortning | POB, BWP |
|---|---|
| Partiledare | Émile Vandervelde (förste) Henri Dam (siste) |
| Grundat | 6 april 1885 |
| Grundare | César de Paepe, Edward Anseele |
| Upplöst | 28 juni 1940 till Belgiska socialistpartiet |
| Politisk ideologi | Socialdemokrati Demokratisk socialism |
| Politisk position | Center–vänster till vänster |
| Internationellt samarbetsorgan | Andra internationalen (1889-1916) Labour and Socialist International (1923-1940) |
| Färg(er) | Röd |
| Partitidning(ar) | Le Peuple |
Belgiska Arbetarepartiet (fr: Parti Ouvrier Belge, POB; ned: de Belgische Werkliedenpartij, BWP) var ett politiskt parti i Belgien.
Det Belgiska Arbetarepartiet bildades i april 1885 genom samgående mellan Belgiens Socialistiska Parti, det Vallonska Socialistpartiet och sju andra grupper.[1]
Detta samgående ägde rum på caféet De Zwaan på Grote Mark i Bryssel, på samma plats som Första Internationalen hade bildats och där Karl Marx hade skrivit det Kommunistiska manifestet.
Vid detta möte var 112 arbetare närvarande, däribland Edward Anseele, Jean Volders och Cesar De Paepe. Den sistnämnde tillhörde dem som förespråkade ett mer revisionistiskt program och att ordet socialist inte skulle återfinnas i partinamnet.
Den viktigaste stridsfrågan för det nya partiet kom att bli allmän och lika rösträtt för alla män.
1894 antogs ett partiprogram för BWP kallat Quaregnon-chartern. Chartern var ett ideologiskt hopkok av socialliberalism, marxism och proudhonism.
Partiet upplöstes under den tyska ockupationen under andra världskriget och kom efter kriget 1944 att efterträdas av Belgiska socialistpartiet.