Vito Volterra

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Vito Volterra i olika sammanhang och situationer. Vito Volterra är ett ämne som har blivit allt mer aktuellt de senaste åren, och dess inflytande sträcker sig från den personliga till den professionella nivån. Under denna analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Vito Volterra och hur dessa har format vår förståelse och erfarenhet i olika aspekter av livet. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer inom teknik, genom dess relevans i konst och kultur, har Vito Volterra blivit ett tvärgående ämne som förtjänar att noggrant undersökas. Genom den här artikeln vill vi ge en fullständig och objektiv bild av Vito Volterra och dess betydelse i den samtida världen.

Vito Volterra
Född3 maj 1860[1][2][3]
Ancona[4][5], Italien
Död11 oktober 1940[6][1][2] (80 år)
Rom[4][5]
BegravdAricca begravningsplats
kartor
Medborgare iKungariket Italien
Utbildad vidScuola Normale Superiore[7][8]
Universitetet i Pisa
SysselsättningMatematiker, universitetslärare, fysiker, politiker
Befattning
Ledamot av Kungariket Italiens senat
ArbetsgivareUniversitetet i Pisa (1882–1893)
Universitetet i Turin (1893–1900)
La Sapienza (1900–1931)
Noterbara verkLotka-Volterras ekvation, Volterras integralekvation och Volterrarum
BarnEdoardo Volterra (f. 1904)
Utmärkelser
Matematikpriset från Accademia dei XL (1888)
Hedersdoktor vid Sorbonne (1919)[9]
Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet (1920)[10][11]
Kungliga Nordstjärneorden
Leopoldorden
Officer av Hederslegionen
Redigera Wikidata

Vito Volterra, född 3 maj 1860, död 11 oktober 1940, var en italiensk matematiker och fysiker, som är mest känd för sina bidrag inom matematisk biologi.

Biografi

Volterra blev professor i rationell mekanik 1883, och började arbeta med teorin för funktionaler vilket ledde till hans intresse för och senare bidrag angående integralekvationer. Hans arbete finns sammanfattat i boken Theory of functionals and of Integral and Integro-Differential Equations (1930).

1892 blev han professor i mekanik vid universitetet i Turin, och sedan, år 1900, professor i matematisk fysik vid La Sapienza.

Volterra växte upp under de senare stadierna för Italiens enande när kyrkostaten slutligen annekterades av Italien och blev vald till senator för Italien 1905.

Efter första världskriget arbetade Volterra med tillämpningar av matematik inom biologi; bland annat utvecklade han tidigare arbeten av Pierre François Verhulst. Det mest kända resultatet för Volterras arbeten under den perioden är Lotka–Volterras ekvation.

Volterra tilldelades 1906 Kungliga Nordstjärneorden, av graden Kommendör av första klassen. Han invaldes 1908 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm.

År 1922 anslöt Volterra sig till oppositionen mot Benito Mussolinis fascistregim och 1931 vägrade han svära en obligatorisk trohetsed. Han tvingades avsäga sig sin anställning vid universitetet och sitt medlemskap i vetenskapliga akademier. De följande åren levde han huvudsakligen utomlands, och återvände till Rom alldeles före sin död.

Eftermäle

Nedslagskratern Volterra på månen och asteroiden 14072 Volterra är uppkallade efter honom.[12][13]

Se även

Källor

  • Volterra, V. 1926. Variazioni e fluttuazioni del numero d'individui in specie animali conviventi. Mem. R. Accad. Naz. dei Lincei 2: 31–113.
  1. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6sx8dns, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: volterra-vito.
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вольтерра Вито”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  5. ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: vito-volterra, läst: 1 december 2020.
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вольтерра Вито”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
  7. ^ MacTutor History of Mathematics archive.
  8. ^ Google Books, Google Books-ID: peQ_AAAAQBAJ, läs online och läs online.
  9. ^ Liste des docteurs honoris causa de l'Université de Paris de 1918 à 1933 inclus, Annales de l'Université de Paris (på franska), vol. 9, 1, 1934, s. 90-95, läs online.
  10. ^ läs online, journals.openedition.org .
  11. ^ läs online, gallica.bnf.fr .
  12. ^ ”Volterra on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/6432. Läst 15 januari 2024. 
  13. ^ ”Minor Planet Center 14072 Volterra” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=14072. Läst 15 januari 2024. 

Externa länkar

Auktoritetsdata