I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Viridiplantae på djupet, med syftet att ge en bred och detaljerad vision av detta ämne som är så relevant idag. Vi kommer att analysera dess ursprung, dess påverkan på samhället, dess implikationer inom olika områden, samt framtida trender och perspektiv relaterade till Viridiplantae. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att närma oss detta ämne från olika vinklar för att erbjuda våra läsare en komplett och balanserad förståelse. Den här artikeln föreslås som en omfattande guide för alla som är intresserade av att skaffa sig gedigen och uppdaterad kunskap om Viridiplantae, och det förväntas att den kommer att vara användbar både för specialister inom området och för dem som närmar sig detta ämne för första gången .
Gröna växter | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växtriket Plantae |
Underrike | Gröna växter Viridiplantae |
Vetenskapligt namn | |
§ Viridiplantae | |
Auktor | T. Cavalier-Smith, 1981 [1] |
Undergrupper | |
|
Viridiplantae (bokstavligen "gröna växter") är ett samlande begrepp för alla organismer som har de fotosyntetiserande pigmenten klorofyll a och klorofyll b samt lagrar näring som stärkelse. Fotosyntesen äger rum i särskilda organeller, kloroplasterna, vilka anses vara förvärvade cyanobakterier (blågröna bakterier). Viridiplantae, är till skillnad från grönalgerna en monofyletisk grupp.[2]
Viridiplantae innefattar således samtliga grönalger och embryofyter (landväxter; mossor och kärlväxter).[3] Nedanstående kladogram visar släktskapsförhållandena mellan dessa baserade på DNA-studier.[4] Grönalgerna blir alltså parafyletiska med avseende på landväxterna.
Viridiplantae |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Viridiplantae räknas i exempelvis Nationalnyckeln som ett underrike till växtriket Plantae[5] men ibland som eget rike[3]. Fördelen med att använda Viridiplantae som begrepp är att det alltid är definierat på samma sätt (grönalger räknas alltid in, rödalger räknas aldrig in).
|