I dagens artikel vill vi utforska den fascinerande världen av Vinterbrinken. Från dess uppkomst till dess påverkan på det nuvarande samhället har Vinterbrinken varit föremål för fokus och debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att undersöka dess utveckling över tiden, såväl som dess många aspekter och dess inflytande på olika aspekter av livet. Dessutom kommer vi att analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget och dess potential för framtiden. Vinterbrinken är ett fascinerande ämne som aldrig slutar att överraska oss, och genom denna artikel hoppas vi kunna kasta nytt ljus över dess betydelse och mening i våra liv.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Vinterbrinken i Nacka kommun var en banvaktsstuga vid Saltsjöbanan där en järnvägsanställd man bodde med sin familj. Boningshusets grund av huggen sten och grunden till ett fähus finns kvar i skogen mellan Fisksätra och Igelboda stationer, strax söder om järnvägen. Ställets namn lever vidare i gatunamnet Vinterbrinksvägen i bostadsområdet Igelbodaplatån strax intill.
De två sista familjerna som bodde på Vinterbrinken hette Nordgren. Först Ludvig (född 1858 i Norunga i Älvsborgs län) med hustrun Kristina och fem barn. Sedan deras son Ragnar som var stationskarl och bodde med hustrun Gudrun och två söner på Vinterbrinken till slutet av 1920-talet.
Banvaktarstugans husgrunder ligger intill den västra av de så kallade Igelbodatomterna eller Fisksätratomterna, som består av naturskog och våtmarker. Delar av marken har enligt kommunens inventeringar ett påtagligt naturvärde. Kommunen beslöt 2022 om markanvisning till bolaget Frentab för framtida exploatering.
|