Vibyggerå församling
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Vibyggerå församling på olika aspekter av dagens samhälle. Från dess inflytande på det kulturella området till dess påverkan på den globala ekonomin har Vibyggerå församling blivit ett ämne av stor relevans idag. På dessa sidor kommer vi att analysera de olika perspektiven som finns på Vibyggerå församling, samt vilka utmaningar och möjligheter det innebär för framtiden. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt strävar vi efter att erbjuda en heltäckande bild av Vibyggerå församling och dess roll i den moderna världen.
| Vibyggerå församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Kramfors kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Härnösands stift |
| Pastorat | Kramfors pastorat[2] |
| Bildad | medeltiden |
| Avskild från | Vibyggerå socken (1863) |
| Medlemmar | 637 (76 %) ()[3] |
| Folkmängd | 839 ()[3] |
| Upphov till | Vibyggerå distrikt |
| Karta | |
 i Västernorrlands län.  Vibyggerå församlings läge i Västernorrlands län. | |
| Koordinat | 63°03′31″N 18°19′41″Ö / 63.058611111111°N 18.328055555556°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 221601 (–) 228205 (–) |
| Pastoratskod | 100111 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010224 |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Vibyggerå församling är en församling i Ådalens kontrakt i Härnösands stift. Församlingen ingår i Kramfors pastorat och ligger i Kramfors kommun i Västernorrlands län, Ångermanland.
Administrativ historik
Församlingen har medeltida ursprung.
Församlingen utgjorde före omkring 1350 ett eget pastorat för att därefter till 1836 vara annexförsamling i pastoratet Nordingrå, Ullånger och Vibyggerå. Från 1836 till 1962 utgjorde församlingen ett eget pastorat. Från 1962 till 2018 var församlingen annexförsamling i pastoratet Ullånger och Vibyggerå.[4] Församlingen ingår från 2018 i Kramfors pastorat.
Kyrkoherdar
| Ämbetstid[5] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1837–1841 | Petrus Læstadius | 1802–1841 | |
| 1845–1858 | Lars Bergström | Senare kyrkoherde i Indals församling. | |
| 1858–1870 | Simon Brandell | 1822–1895 | Senare kyrkoherde i Skellefteå församling. |
| 1870–1876 | Gustaf Edström | 1836–1908 | Senare kyrkoherde i Nordmalings församling. |
| 1877–1885 | Abraham Löf | Senare kyrkoherde i Helgums församling. | |
| 1885–1900 | Hans Fredrik Silén | 1855–1915 | Senare kyrkoherde i Sidensjö församling. |
| 1900–1906 | Per Söderlind | 1865–1947 | Senare domprost i Härnösands församling. |
| 1906–1919 | Karl Petrus Teodor Gustafsson | 1873– | Senare kyrkoherde i Älvsby församling. |
Kyrkor
Se även
Källor
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/228205000, läst: 2 augusti 2018.
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.
- ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1926). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 4. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 292-295. Libris 490181. https://runeberg.org/hernosandh/4/0292.html
Externa länkar
| ||||||||||||||||
