Vetenskapsåret 1895
I dagens värld har Vetenskapsåret 1895 blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med tidens gång har Vetenskapsåret 1895 fått en större betydelse i det moderna samhället och genererat debatter, åsikter och fördjupade studier om dess inverkan och relevans i olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Vetenskapsåret 1895 fångat uppmärksamheten hos experter, entusiaster och allmänheten, och blivit ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet. I den här artikeln kommer vi att analysera sammanhanget för Vetenskapsåret 1895 och dess inflytande inom olika sfärer, och erbjuda ett heltäckande perspektiv som gör att vi kan förstå dess omfattning och betydelse idag.
| Vetenskapsåret 1895 | |
 | |
| 1894 · 1895 · 1896 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Film · Konst · Litteratur · Musik · Serier · Teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Vetenskap |
Händelser
- Ernest A. Hummel uppfinner telediagrafen, en tidig bildtelegraf och föregångare till belinografen.
- Eugen Warming (dansk botaniker) publicerar Plantesamfund och lägger grunden till ekologin.
- William Ramsay framställer helium genom att lösa uranhaltiga mineral i syra.
- Heinrich Kayser detekterar spektrallinjer från helium i en ädelgasblandning framställd ur luft.
- 26 mars - Skotske kemisten William Ramsay framställer helium genom att lösa uranhaltiga mineral i syra.[1][2][3][4][5] Dessa prover kallas helium av Norman Lockyer och William Crookes. Samma år framställs ämnet ur cleveit av Per Teodor Cleve och Abraham Langlet i Uppsala, oberoende av William Ramsay.[6][7][8]
Pristagare
- Bigsbymedaljen: Charles Doolittle Walcott, amerikansk geolog och paleontolog. [9]
- Copleymedaljen: Karl Weierstrass
- Murchisonmedaljen: Gustaf Lindström
- Polhemspriset: Ernst Danielsson och Gustaf Richert
- Wollastonmedaljen: Archibald Geikie [10]
Födda
- 20 januari - Gábor Szegő, ungerskfödd matematiker.
- 22 oktober - Rolf Nevanlinna (död 1980), matematiker.
Avlidna
- 26 januari - Arthur Cayley (född 1821), matematiker.
- 11 april - Lothar Meyer (född 1830), kemist.
- 29 juni - Sir Thomas Henry Huxley (född 1825), engelsk biolog.
- 26 augusti - Friedrich Miescher (född 1844), schweizisk biolog.
- 28 september - Louis Pasteur (född 1822), biolog.
Källor
Fotnoter
- ^ Hampel, Clifford A. (1968). The Encyclopedia of the Chemical Elements. New York: Van Nostrand Reinhold. sid. 256–268. ISBN 0-442-15598-0
- ^ Ramsay, William (11 april 1895). ”On a Gas Showing the Spectrum of Helium, the Reputed Cause of D3, one of the lines in the Coronal Spectrum. Preliminary Note”. Proceedings of the Royal Society of London "58" (1): ss. 65–67. doi:.
- ^ Ramsay, William (11 april 1895). ”Helium, a Gaseous Constituent of Certain Minerals. Part I”. Proceedings of the Royal Society of London "58" (1): ss. 80–89. doi:.
- ^ Ramsay, William (11 april 1895). ”Helium, a Gaseous Constituent of Certain Minerals. Part II”. Proceedings of the Royal Society of London "59" (1): ss. 325–330. doi:.
- ^ Munday, Pat (1999). ”W.F. Hillebrand (1853–1925), geochemist and U.S. Bureau of Standards administrator”. American National Biography. "10–11". Oxford University Press. sid. 808–9; 227–8
- ^ Emsley, John (2001). Nature's Building Blocks. Oxford University Press. sid. 175–179. ISBN 0-19-850341-5
- ^ Langlet, N. A. (11 april 1895). ”Das Atomgewicht des Heliums” (på German). Zeitschrift für anorganische Chemie "10" (1): ss. 289–292. doi:.
- ^ Weaver, E. R. (1919). ”Bibliography of Helium Literature”. Industrial & Engineering Chemistry
- ^ ”Geological Society”. Arkiverad från originalet den 21 april 2009. https://web.archive.org/web/20090421141428/http://www.geolsoc.org.uk/gsl/info/collections/archives/page753.html. Läst 13 april 2011.
- ^ ”Geological Society”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110605102217/http://www.geolsoc.org.uk/gsl/society/history/page750.html. Läst 13 april 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vetenskapsåret 1895.
