Veronika Bard

I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska den fascinerande världen av Veronika Bard. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i en upptäckts- och berikningsresa. Veronika Bard har varit en källa till intresse och debatt i århundraden, och vid detta tillfälle vill vi belysa dess många aspekter. Under de följande raderna kommer vi att på djupet undersöka dess egenskaper, dess inflytande inom olika områden och de framtidsperspektiv som ses runt den. Gör dig redo att gå in i ett universum av kunskap och reflektion om Veronika Bard!

Veronika Bard
Född19 augusti 1954
Sollefteå församling i Västernorrlands län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragDiplomat

Veronika Bertel Jutta Bard, född 19 augusti 1954 i Sollefteå församling i Västernorrlands län,[1] är en svensk före detta diplomat.

Biografi

Bard avlade filosofie kandidat-examen 1977 och var informationssekreterare vid Handikappinstitutet 1978–1980. Hon var kanslisekreterare i Utrikesdepartementet 1980–1981, ambassadsekreterare vid ambassaden i London 1981–1982, förste ambassadsekreterare vid samma ambassad 1982–1984, förste ambassadsekreterare vid ambassaden i Moskva 1984–1988, departementssekreterare i Utrikesdepartementet 1988–1990, pressattaché vid ambassaden i Bonn 1990–1992 och kansliråd i Utrikesdepartementet 1997.[2] Hon var politisk rådgivare[3] i Statsrådsberedningen 1997–2002, var generalsekreterare för Stockholms internationella forum 2000–2001 och var minister vid ambassaden i Wien[2] 2002–2007.[4][5] Hon var ambassadör vid den svenska OSSE-delegationen i Wien 2007–2012, ambassadör i Moskva 2012–2015 och ambassadör vid Sveriges representation hos de internationella organisationerna i Genève 2015–2020.[6]

Veronika Bard var tidigare gift med Krister Bringéus och hette då Veronika Bard-Bringéus.[7]

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 47. ISBN 91-975132-7-X .
  3. ^ ”Ny ambassadör till Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève”. Utrikesdepartementet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/05/ny-ambassador-till-sveriges-representation-vid-de-internationella-organisationerna-i-geneve/. Läst 29 januari 2024. 
  4. ^ Sveriges statskalender 2007. Stockholm: Fritzes. 2007. sid. 196. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59890/gupea_2077_59890_1.pdf .
  5. ^ Sveriges statskalender 2008. Stockholm: Fritzes. 2008. sid. 202. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59891/gupea_2077_59891_1.pdf .
  6. ^ ”The Protracted Conflicts in Eastern Europe”. Utrikespolitiska Institutet. https://www.ui.se/evenemang/tidigare/2021/november/the-protracted-conflicts-in-eastern-europe/. Läst 29 januari 2024. 
  7. ^ Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 46. ISBN 978-91-980878-8-8 .