Nuförtiden har Verchovna Rada blivit ett ämne av allmänt intresse som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Verchovna Rada varit föremål för debatter, forskning och analys inom olika områden som vetenskap, kultur, politik och samhälle. Detta fenomen har genererat en rad återverkningar som har påverkat hur människor uppfattar och närmar sig Verchovna Rada i deras dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Verchovna Rada och dess relevans i det aktuella sammanhanget, vilket ger en detaljerad och uttömmande analys som gör det möjligt för läsaren att bättre förstå detta fenomen och dess implikationer i dagens samhälle.
Verchovna Rada Ukrajiny Верховна Рада України | |
![]() | |
Typ | |
---|---|
Utformning | enkammarsystem |
Ledning | |
Talman | Ruslan Stefanchuk (SM) sedan 8 oktober 2021 |
1:e vice talman | Oleksandr Kornienko (SM) sedan 19 oktober 2021 |
2:e vice talman | Olena Kondratiuk (B) sedan 29 augusti 2019 |
Struktur | |
Antal platser | 438 |
![]() | |
Politiska grupper | Regeringen (235)
Stödpartier (36)
Opposition (71)
Övriga (63)
Vakanta (46)
|
Val | |
Senaste valet | 21 Juli 2019 |
Nästa val | Okänt (ursprungligen var valet planerat att äga rum den 29 oktober 2023, men krigslagarna förlängdes till den 13 februari 2024) |
Mötesplats | |
![]() | |
Verhovna Rada-byggnaden, Hrushevskijgatan 5, Kiev | |
Webbplats | |
rada.gov.ua |
Verchovna Rada Ukrajiny (ukrainska: Верховна Рада України) är Ukrainas parlament. På svenska kan namnet översättas till "Ukrainas högsta råd". Namnet är ett arv från den sovjetiska perioden. Parlamentet har tidigare haft 450 ledamöter, men annekteringen av Krim betyder, att det efter valet 26 oktober 2014 blev 12 färre.
Som lagstiftande församling för Ukrainska SSR inrättades år 1919 Allukrainska centrala verkställande kommittén, som år 1922 underordnades Sovjetunionens centrala verkställande kommitté. I och med 1938 års tillägg till 1936 års sovjetiska konstitution avskaffades de centrala verkställande kommittéerna och Sovjetunionens högsta sovjet inrättades som högsta lagstiftande organ, men de enskilda sovjetrepublikerna fortsatte ha regionala parlament. Det första valet till Ukrainska SSR:s högsta sovjet var 26 juni 1938.
1990 hölls det första verkliga flerpartivalet till parlamentet och den ukrainska grenen av Sovjetunionens kommunistiska parti vann en överlägsen majoritet. Den 24 augusti 1991 utropade parlamentet Ukraina som en självständig stat.
Efter parlamentsvalet 2007 bytte ledamöter vid flera tillfällen partitillhörighet vilket gav upphov till en markant förändrad uppdelning av mandat jämfört med vad parlamentsvalet ursprungligen resulterade i. Mellan 2006 och 2010 var detta olagligt enligt det så kallade "imperativa mandatet" i Ukrainas författning men efter 2010 har detta skett i stor utsträckning.
President Viktor Jusjtjenko upplöste 8 oktober 2008 parlamentet och beslutade att nyval skulle hållas i Ukraina den 7 december, men en domstol frös beslutet att upplösa parlamentet. Det var Julia Tymosjenkos parti, Fäderneslandsförbundet, som överklagade presidentens beslut att upplösa parlamentet. Enligt yrkandet hade presidenten inte rätt att göra det mindre än ett år efter parlamentet tillträdde. Efter domstolens besked lämnade president Viktor Jusjtjenkos parti, Vårt Ukraina, ett eget överklagande. Det var således oklart om och när nyval kunde hållas.
Parlamentsbyggnaden uppfördes i Kiev 1936–1939 i nära anslutning till Marijinskyjpalatset. Den nyklassicistiska byggnaden är ritad av arkitekten Volodymyr Zabolotnyj. Det första mötet av denna sovjetiska Verchovna Rada kunde hållas i maj 1939. Parlamentsbyggnaden skadades under andra världskriget, men renoverades 1945–1947 enligt de ursprungliga ritningarna.
Byggnaden är belägen på Hrusjevskyjgatan i stadsdelen Lypky.
|