I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Venera 7 och dess inverkan på det moderna samhället. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Venera 7 spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Genom historien har Venera 7 varit föremål för debatt och kontroverser, genererat olika åsikter och motsatta synpunkter. Genom en djupgående och uttömmande analys kommer vi att undersöka Venera 7s roll i olika sammanhang, och försöka förstå dess inflytande på kultur, politik, ekonomi och andra områden av samtida liv. Från dess historiska betydelse till dess framtida implikationer har Venera 7 varit och kommer att fortsätta att vara ett ämne av intresse och relevans i dagens värld.
![]() Modell av Venera 7 | |
Status | Uppdrag slutfört |
---|---|
Typ | Landare |
Program | Veneraprogrammet |
Organisation | Sovjetunionen |
NSSDC-ID | 1970-060A |
Uppdragets varaktighet | 15 december 1970 |
Uppskjutning | |
Uppskjutningsplats | Bajkonur 31/6 |
Uppskjutning | 17 augusti 1970 (05:38:00 UTC) |
Uppskjutningsfarkost | Molniya Booster Plus Upper Stage och Escape Stages |
Landning | |
Landning | Venus |
Landningskoordinater | 5° S, 351° V |
Tidpunkt för landning | 15 december 1970 (05:34:10 UTC) |
Egenskaper | |
Massa | 1180 kg |
Venera 7 (ryska: Венера-7) var en sovjetisk rymdsond som var en del av Veneraserien av rymdsonder till Venus. När den landade på ytan blev Venera 7 den första rymdsond skapad av människan som framgångsrikt landat på en annan planet och sänt tillbaka information till jorden.
Venera 7 gick in i Venus atmosfär den 15 december 1970 och landade på planeten vid 05:34:10 UTC samma dag. Landningskoordinaterna var 5° S, 351° V.
Kapselantennen fälldes ut och signaler sändes medan den gick genom atmosfären i 35 minuter. Ytterligare 23 minuter av mycket svaga signaler sändes från rymdsonden efter att den hade nått ytan. De svaga signalerna berodde troligtvis på att rymdsonden studsade vid landningen och landade på sidan så att huvudantennen inte pekade åt korrekt håll för en stark överföring till jorden.
Den sände tillbaka viktiga data som dittills varit okända, bland annat en yttemperatur på 475 °C.
|