Université catholique de Louvain

I dagens värld har Université catholique de Louvain blivit ett ämne av allmänt intresse som har fångat uppmärksamheten hos flera publiker. Oavsett om det beror på sin relevans i det samtida samhället eller dess inverkan på historien, har Université catholique de Louvain lyckats generera ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. Från dess inflytande på populärkulturen till dess effekter på den globala ekonomin har Université catholique de Louvain varit föremål för otaliga debatter och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Université catholique de Louvain, analysera dess innebörd, dess utveckling över tid och dess implikation inom olika områden. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att försöka erbjuda en heltäckande vision som gör att vi kan förstå vikten och effekten av Université catholique de Louvain i dagens värld.

Ej att förväxla med Katholieke Universiteit Leuven.
En av universitetets byggnader

Université catholique de Louvain (UCLouvain), Katolska universitetet i Louvain, är ett universitet som med sin huvuddel är beläget i Louvain-la-Neuve i kommunen Ottignies-Louvain-la-Neuve i Belgien.

Universitetet har sin bakgrund i det år 1425 grundade Katolska universitetet i Leuven/Louvain,[1] som efter språkstrider delades upp i två fristående universitet: det franskspråkiga Université catholique de Louvain och det nederländskspråkiga Katholieke Universiteit Leuven.

Efter att 1834 ha återbildats bedrev det tidigare universitetet undervisning dels på latin och dels på franska. Mot slutet av 1800-talet hade det blivit ett rent franskspråkigt lärosäte, trots att det var beläget i Flandern, en nederländsktalande del av Belgien. Undervisning på nederländska vid universitet förekom först 1930.

Belgiska konstitutionella reformer som syftade till att göra nederländskan helt likställd med franskan ledde 1962 till att den franskspråkiga respektive den nederländskspråkiga delen av universitetet fick långtgående autonomi inom en gemensam universitetsförvaltning. Efter fortsatta språkstrider, missnöje från flamländska politiker över det franskspråkiga universitetets närvaro i Flandern, och studentprotester blev lösningen att dela universitetet i två, och flytta den franskspråkiga delen till Vallonien. Beslutet fattades i juni 1968, och den administrativa uppdelningen var fullt genomförd 1970. Katholieke Universiteit Leuven fick stanna kvar på universitetets historiska campus i Leuven, medan UCLouvain flyttades till ett helt nyanlagt campus i Louvain-la-Neuve ("Nya Louvain") 20 km sydost om Bryssel, i den blivande provinsen Vallonska Brabant. Byggandet av det nya campuset påbörjades 1971, och det stod helt klart 1979.

Huvuddelen av medicinska fakulteten flyttade dock till Bryssel, där UCLouvain har ett universitetssjukhus i form av Cliniques universitaires Saint-Luc (universitetskliniken St-Luc). Fakulteten och kliniken är belägen i kommunen Woluwe-Saint-Lambert i Bryssels östra del.

UCLouvain har ett nära samarbete med tre mindre katolska högskolor, Facultés Universitaires Saint-Louis i Bryssel, Facultés Universitaires Catholiques de Mons i Mons och Charleroi, och Facultés universitaires Notre-Dame de la Paix i Namur. Samarbetet betecknas Académie Louvain, och avsikten är att slå samman dessa högskolor med UCLouvain, som då kommer att vara spritt över flera campus.[uppdatering behövs]

En av universitetets forskare, Christian de Duve, har erhållit nobelpriset, i fysiologi eller medicin 1974.

UCLouvain är medlem i Coimbragruppen.

Källor

  1. ^ The story of UCL Arkiverad 3 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 25 augusti 2009 (engelska)

Externa länkar