Universitetssjukhus

I dagens värld har Universitetssjukhus blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av publik. Både på det personliga och professionella planet har Universitetssjukhus varit föremål för diskussion och debatt och genererat alla möjliga åsikter och ståndpunkter. Med samhällets och teknikens framsteg har rollen som Universitetssjukhus fått en ny dimension, vilket har lett till en ökad betydelse och relevans i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska utvecklingen av Universitetssjukhus, dess inverkan på dagens samhälle och de möjliga framtidsutsikter som uppstår till följd av dess växande relevans.

Universitetssjukhus är ett sjukhus som förutom sjukvård också bedriver medicinsk forskning och utbildning av olika yrkesgrupper inom sjukvård, exempelvis läkare och sjuksköterskor.

Sveriges universitetssjukhus

I Sverige finns, sedan universitetssjukhusen i Malmö och Lund bildat en gemensam enhet, sju universitetssjukhus.[1] Varje universitetssjukhus innehar även rollen som regionsjukhus i en av de sex sjukvårdsregionerna.

  1. Akademiska sjukhuset, Uppsala
  2. Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm (Huddinge kommun och Solna kommun)
  3. Norrlands universitetssjukhus, Umeå
  4. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
  5. Skånes universitetssjukhus, som är en sammanslagning av de tidigare universitetssjukhusen i Malmö och Lund
  6. Universitetssjukhuset i Linköping
  7. Universitetssjukhuset Örebro

Finlands universitetssjukhus

Finland är indelat i sjukvårdsdistrikt, som är indelade i fem specialupptagningsområden kopplade till respektive universitetssjukhus:[2]

Källor

  1. ^ SOU 2009:43, Slutbetänkande av Utredningen av den kliniska forskningen Arkiverad 28 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2017/20170156 Statsrådets förordning om specialupptagningsområden inom den högspecialiserade sjukvården 156/2017