Unghegelianer
Unghegelianers tema är ett som har fångat uppmärksamheten hos individer från olika bakgrunder och intressen. Unghegelianer har under lång tid varit föremål för studier, debatt och reflektion. Dess relevans och betydelse har gjort att den blivit en mötesplats för olika perspektiv och förhållningssätt. I den här artikeln kommer vi att på djupet och i detalj utforska de många aspekterna av Unghegelianer, med avsikten att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne. Genom noggrann analys och presentation av väsentliga bevis försöker vi bidra till förståelsen och uppskattningen av Unghegelianer.
.jpg) |
| Hegelianism |
|---|
| Föregångare |
| Aristoteles ⋅ Böhme ⋅ Spinoza ⋅ Rousseau ⋅ Kant ⋅ Goethe ⋅ Fichte ⋅ Hölderlin ⋅ Schelling |
| Företrädare |
| Feuerbach ⋅ Marx ⋅ Stirner ⋅ Gentile ⋅ McTaggart ⋅ Lukács ⋅ Kojève ⋅ Hyppolite ⋅ Adorno ⋅ Habermas ⋅ Henrich ⋅ Badiou ⋅ Pippin ⋅ Houlgate ⋅ Honneth ⋅ McDowell ⋅ Brandom ⋅ Taylor ⋅ Buck-Morss ⋅ Rödl ⋅ Žižek |
| Skolor |
| absolut idealism ⋅ brittisk idealism ⋅ tysk idealism ⋅ nyhegelianism |
| Verk (urval) |
| Relaterat |
| vänsterhegelianer ⋅ centrumhegelianer ⋅ högerhegelianer |
Unghegelianer, även kallade vänsterhegelianer, var en grupp studenter och unga lärare vid Humboldtuniversitetet i Berlin, vilka efter filosofen Friedrich Hegels död år 1831 opponerade sig mot den rådande hegelianska strömningen hos de ledande akademikerna vid universitetet. Vänsterhegelianernas blomstringstid inföll under Vormärz i mitten av 1800-talet. Uppdelningen i vänsterhegelianer, högerhegelianer och centrumhegelianer uppstod i och med publiceringen av den tyske teologen David Strauss verk Das Leben Jesu.
Bland medlemmarna återfinns, förutom Strauss, Bruno Bauer, Ludwig Feuerbach, Arnold Ruge och Max Stirner. Karl Marx sympatiserade initialt med unghegelianerna, men han distanserade sig från dem när han skrev Den tyska ideologin. Unghegelianerna, som ivrade för intellektuell aktivism, verkade i Preussen under en tid då toleransen för radikala idéer minskade i landet.
Hallische Jahrbücher var unghegelianernas viktigaste publikation.
Källor
- Nordin, Svante (2016). Filosoferna: den moderna världens födelse och det västerländska tänkandet 1776–1900. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 19414899. ISBN 978-91-27-14699-0
Noter
- ^ Nordin 2016, s. 409.
- ^ Nordin 2016, s. 408–409.