Unbibium

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Unbibium från olika perspektiv och tillvägagångssätt, med syftet att ge en holistisk och komplett vision av detta ämne. Olika aspekter relaterade till Unbibium kommer att analyseras, vilket ger detaljerad och uppdaterad information som gör det möjligt för läsaren att fullt ut förstå dess betydelse och relevans i det aktuella sammanhanget. Likaså kommer olika studier, forskning och expertutlåtanden om Unbibium att granskas, för att erbjuda en heltäckande och berikande vision som bidrar till kunskapen och förståelsen av detta ämne. Genomgående i artikeln kommer specifika aspekter av Unbibium att fördjupas och belysa dess inverkan på olika områden och dess inflytande på det nuvarande samhället.

Unbibium
Nummer
122 		Tecken
Ubb 		Grupp
 Period
8 		Block
g

Ubb 		Unbiunium ← Unbibium → Unbitrium
7d1 8s2 8p1
122Ubb
Generella egenskaper
Relativ atommassa324[1] u
Fysikaliska egenskaper
Atomära egenskaper
Jonisationspotential(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration 7d1 8s2 8p1
e− per skal2, 8, 18, 32, 32, 18, 9, 3
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
SI-enheter och STP används om inget annat anges.


Unbibum, eller grundämne 122 med den kemiska beteckningen Ubb, är det tillfälliga IUPAC-namnet. [2] Det kan också kallas eka-torium efter Dmitrij Mendelejevs förutsägelser om det periodiska systemet.[3][4][5]

Unbibium är det fjärde grundämnet i den åttonde perioden i det periodiska systemet.[6] Det har ännu inte gjorts några försök att framställa ämnet, men däremot har det varit föremål för förutsägelser.[7] Unbibium kommer att vara en aktenoid. [8][1]

Referenser

  1. ^ ”122”. Apsidium. 2002. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226034036/http://www.princess-it.com/kp9/hrh-projects/file/20060327_sammakkee/lanchang/element/elements/122.htm. Läst 24 november 2013. 
  2. ^ Wieser, M.E. (2006). Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report). "78". sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/. Läst 24 november 2013. 
  3. ^ Seaborg (2006). ”transuranium element (chemical element)”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/603220/transuranium-element. Läst 24 november 2013. 
  4. ^ Fricke, B.; Waber, J.T. (1973). Theoretical Predictions of the Chemistry of Superheavy Elements. sid. 433–485 
  5. ^ Haire, Richard G. (2006). Transactinides and the future elements” Artikel i Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3). Springer Science och Business Media. ISBN 1-4020-3555-1. Läst 24 november 2013 
  6. ^ Marinov, A.; Rodushkin, I.; Kolb, D.; Pape, A.; Kashiv, Y.; Brandt, R.; Gentry, R. V.; Miller, H. W. (2008). ”Evidence for a long-lived superheavy nucleus with atomic mass number A=292 and atomic number Z=~122 in natural Th”. International Journal of Modern Physics E 19 (131). doi:10.1142/S0218301310014662. http://arxiv.org/abs/0804.3869. Läst 24 november 2013. 
  7. ^ Lougheed, R.; Landrum, J.; Hulet, E.; Wild, J.; Dougan, R.; Dougan, A.; Gäggeler, H.; Schädel, M.; Moody, K. (1985). ”Search for superheavy elements using 48Ca + 254Esg reaction”. Physical Reviews 32 (5): sid. 1760–1763. doi:10.1103/PhysRevC.32.1760. https://journals.aps.org/prc/abstract/10.1103/PhysRevC.32.1760. Läst 24 november 2013. 
  8. ^ Emsley, John (2011). Nature's Building Blocks: An A-Z Guide to the Elements. New York: Oxford University Press. sid. 588. ISBN 978-0-19-960563-7. Läst 24 november 2013 
v • r
Periodiska systemet