Ultralåg frekvens

Nuförtiden är Ultralåg frekvens ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess inverkan på vardagen, dess historiska relevans eller dess påverkan på olika sektorer, har Ultralåg frekvens fått betydande betydelse idag. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Ultralåg frekvens varit föremål för studier, debatt och reflektion av både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ultralåg frekvens, och analysera dess betydelse, dess implikationer och dess relevans i dagens samhälle.

Frekvensband
ITU
1 (ELF) 2 (SLF) 3 (ULF) 4 (VLF)
5 (LF) 6 (MF) 7 (HF) 8 (VHF)
9 (UHF) 10 (SHF) 11 (EHF) 12 (THF)
EU  / NATO  / US ECM
A · B · C · D · E · F · G · H · I · J · K · L · M · N
IEEE
HF · VHF · UHF · I · G · P · L · S · C · X · Ku · K · Ka · Q · V · W · mm
Andra TV- och radioband
I · II · III · IV · V · VI
v • r

Ultralåg frekvens (ULF; engelska: Ultra low frequency) är ITU-beteckningen för radiofrekvenser (RF) i intervallet 300 Hz och 3 kHz. ULF-bandet är även känt som hektokilometerbandet eller hektokilometervågor. I magnetosfärisk vetenskap och seismologi ges ofta alternativa definitioner, inklusive intervall från 1 mHz till 100 Hz, 1 mHz till 1 Hz, 10 mHz till 10 Hz. Frekvenser över 3 Hz i atmosfärisk vetenskap hänförs vanligen till ELF-bandet.

Många typer av vågor i ULF-frekvensbandet kan observeras i magnetosfären och på marken. Dessa vågor utgör viktiga fysikaliska processer i den jordnära plasmamiljön. Hastigheten hos ULF-vågorna är ofta associerade med Alfvénvelociteten som beror på det omgivande magnetfältet och plasmans massdensitet.

Detta band används för kommunikation i gruvor, eftersom det kan tränga in i jorden.

Källor

  1. ^ ”Rec. ITU-R V.431-7, Nomenclature of the frequency and wavelength bands used in telecommunications”. Rec. ITU-R V.431-7, Nomenclature of the frequency and wavelength bands used in telecommunications. ITU. Arkiverad från originalet den 31 October 2013. https://web.archive.org/web/20131031020427/http://www.itu.int/dms_pubrec/itu-r/rec/v/R-REC-V.431-7-200005-I%21%21PDF-E.pdf. Läst 20 februari 2013.  Arkiverad 31 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131031020427/http://www.itu.int/dms_pubrec/itu-r/rec/v/R-REC-V.431-7-200005-I!!PDF-E.pdf. Läst 26 juni 2017. 
  2. ^ V.A. Pilipenko, "ULF waves on the ground and in space", Journal of Atmospheric and Terrestrial Physics, Volume 52, Issue 12, December 1990, Pages 1193-1209, ISSN 0021-9169, doi:10.1016/0021-9169(90)90087-4.
  3. ^ T. Bösinger and S. L. Shalimov, "On ULF Signatures of Lightning Discharges", Space Science Reviews, Volume 137, Issue 1, Pages 521-532, June 2008, doi:10.1007/s11214-008-9333-4.
  4. ^ O. Molchanov, A. Schekotov, E. Fedorov, G. Belyaev, and E. Gordeev, "Preseismic ULF electromagnetic effect from observation at Kamchatka", Natural Hazards and Earth System Sciences, Volume 3, Pages 203-209, 2003
  5. ^ HF and Lower Frequency Radiation - Introduction Arkiverad 9 november 2005 hämtat från the Wayback Machine.