Tvångströja
I den här artikeln kommer vi att utforska den betydande inverkan Tvångströja har haft på olika aspekter av det moderna samhället. Från dess inflytande på det kulturella området till dess relevans på det vetenskapliga området har Tvångströja satt en outplånlig prägel på mänsklighetens historia. Under decennierna har Tvångströja varit föremål för studier och debatt, väckt motstridiga åsikter och utlöst viktiga förändringar i hur vi uppfattar vår omvärld. Genom den detaljerade analysen av olika perspektiv och relevanta händelser syftar denna artikel till att belysa betydelsen av Tvångströja och dess implikationer i det samtida samhället.
Tvångströja eller snörkostym är ett klädesplagg tillverkat i starkt material, som förr i tiden användes för att oskadliggöra våldsamma, sinnessjuka patienter. Tvångströjan är sluten framtill och knäpps på ryggen samt är försedd med mycket långa ärmar, vilka knyts i kors över bröstet eller på ryggen eller också binds vid sängen. Personer som sattes i tvångströja placerades ibland i madrasserad cell.
Under 1900-talet kom psykofarmaka i bruk, och ersatte delvis tvångströja och andra äldre metoder för att kontrolla patienterna. Mot bruket av tvångströja ivrade redan på 1850-talet John Conolly. Numera är tvångströjan utdömd ur vården. Den används ej i Sverige och i andra länder främst när medicinering är kontraindicerad, exempelvis för att skydda den sjuke mot sig själv, vid våldsamma självmordstendenser, efter kirurgiska ingrepp, när den sjuke söker avriva ett förband och så vidare.
Tvångströja kallades förr även kamisol (av franska: camisole de force), samt inom popkulturära kretsar för rakkavaj (av engelska: straight jacket).
Tvångströjor förekommer även användas inom BDSM.
Sverige
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tvångströjans stigmatisering har lett till att den ersatts av andra metoder inom svensk psykiatri. Inom den psykiatriska tvångsvården förekommer tvångsmedicinering, bältesläggning samt avskiljning, vilket innebär att patienten hänvisas till att vistas enbart i en del av den psykiatriska avdelningen.
Under 2009-2010 uppstod diskussion kring rättspsykiatrin i Sundsvall, som använt ytterligare tvångsmetoder i behandlingen av främst självskadande patienter. Dessa metoder inkluderade särskilda skyddshandskar och skyddshjälm. Socialstyrelsen har nu konstaterat att dessa former av tvång inte har stöd i gällande lagstiftning och de har därför upphört.
Referenser
Noter
- ^ ”Del 2/5. Vipeholmsanstalten - Kariesexperimentet och barnen”. https://sverigesradio.se/avsnitt/vipeholmsanstalten-del-2-kariesexperimentet-och-barnen-p1-dokumentar. Läst 16 mars 2022. ”Tid: 29:39”
- ^ ”Det bästa man kunde – då!”. lakartidningen.se. https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/1999/20104.pdf. Läst 16 mars 2022.
Tryckta verk
- Sinnessjukvård i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tvångströja.
| ||||||||||||||||||||||||||
