Tridekan
I den här artikeln ska vi titta närmare på vilken inverkan Tridekan har haft på vårt samhälle. Från dess uppkomst till nutid har Tridekan spelat en avgörande roll på olika områden i vårt dagliga liv. Under åren har Tridekan spelat en grundläggande roll i hur vi kommunicerar, arbetar och interagerar med vår miljö. Denna artikel försöker erbjuda en djup och insiktsfull syn på betydelsen av Tridekan, såväl som dess inflytande på den samtida världen. Genom en uttömmande analys kommer vi att utforska de många aspekterna av Tridekan och dess inverkan på olika sfärer i samhället, vilket ger läsaren ett brett och berikande perspektiv på detta ämne.
| Tridekan | |
  | |
| Systematiskt namn | Tridecane[1] |
|---|---|
| Kemisk formel | C13H28 |
| Molmassa | 184,367 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska |
| CAS-nummer | 629-50-5 |
| SMILES | CCCCCCCCCCCCC |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,756 g/cm³ |
| Smältpunkt | -6 till -4 °C |
| Kokpunkt | 232 till 236 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| LD50 | 1,161 g/kg (intravenöst, mus) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Tridekan är ett mättat kolväte, en alkan, med 13 kolatomer och summaformeln C13H28. Det finns 802 isomerer av tridekan med samma summaformel och enligt IUPAC-nomenklatur betecknar tridekan kolväten med ogrenad kolkedja, det vill säga 13 kolatomer i rad. Tridekan är en brännbar färglös vätska. Inom industrin har de inget specifikt värde förutom att de är komponenter i olika bränslen och lösningsmedel. I forskningslaboratoriet används tridekan också som en destillationsjagare.
Naturlig förekomst
Nymfer av den södra gröna sköldbaggen, Nezara viridula, producerar tridekan som en dispersions-/aggregeringsferomon, som möjligen fungerar som ett försvar mot predatorer.[2] Det är också huvudkomponenten i den defensiva vätskan som produceras av stinkbaggen Cosmopepla bimaculata.[3]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tridecane, 14 januari 2022.
Noter
- ^ ”tridecane – Compound Summary”. PubChem Compound. USA: National Center for Biotechnology Information. 16 September 2004. Identification. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/summary/summary.cgi?cid=12388&loc=ec_rcs.
- ^ Todd, J. W. (1989). ”Ecology and behavior of Nezara viridula”. Annual Review of Entomology 34: sid. 273–292(20). doi:.
- ^ Krall, Brian S.; Bartelt, Robert J.; Lewis, Cara J.; Whitman, Douglas W. (1999). ”Chemical Defense in the Stink Bug Cosmopepla bimaculata”. Journal of Chemical Ecology 25 (11): sid. 2477–94(18). doi:.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tridekan.- Material Safety Data Sheet for Tridecane
- Phytochemical and Ethnobotanical Databases
| |||||