Trädgårdsskötsel

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Trädgårdsskötsel på djupet, analysera dess ursprung, påverkan på samhället och möjliga konsekvenser för framtiden. Trädgårdsskötsel är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos såväl experter som amatörer, och genererat debatter och diskussioner inom olika kunskapsområden. Genom åren har Trädgårdsskötsel betytt olika saker för olika människor, utvecklats och anpassats i takt med att världen förändras. Med den här artikeln försöker vi belysa Trädgårdsskötsel och ge en heltäckande översikt som gör att våra läsare bättre kan förstå dess innebörd och relevans idag.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
En man som sköter om blommor.

Trädgårdsskötsel eller trädgårdsarbete är den skötsel av plantor, grönsaker och frukt som utförs inom en trädgård. Trädgårdsskötsel förekommer också i grönområden, parker, botaniska trädgårdar, djurparker, nöjesfält och så vidare.

Trädgårdsskötsel inomhus innebär skötsel av planetarium och växthus.

Historik

En trädgårdsarbetare, 1607.

Trädgårdsskötseln var föga känd av våra hedniska förfäder. Före 800-talet omnämns i sagorna så kallade gräsgårdar, men dessa var förmodligen endast på sin höjd enkla köksträdgårdar, där kål, rovor eller dylikt odlades. Vid 900- och 1000-talen omtalas äppleträd, och i Västgötalagen nämns förbud och straff för dem, som ofredade trädgårdar där det växer äppleträd, ärter, bönor, kål och lök.[1]

Den egentliga trädgårdsskötseln infördes i Sverige av de kristna munkarna, som i sina vid klostren anlagda lökgårdar eller örtagårdar, började odla flera främmande växter och frukter, ävensom medicinska örter, och vilka efter hand utbredde intresset härför till de kringliggande bygderna.[1]

Se även

Källor

  1. ^ Trädgårdsskötsel, Svenskt konversationslexikon, Fjärde delen (1851) i Svenskt konversationslexikon Fjerde delen. T–Ö (1851))