I dagens värld är Torsångs församling fortfarande ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det är ett aktuellt ämne, en historisk figur eller ett grundläggande begrepp har Torsångs församling kraften att fånga uppmärksamhet och skapa debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska effekten och betydelsen av Torsångs församling, analysera dess implikationer i dagens samhälle och dess relevans i olika sammanhang. Likaså kommer vi att undersöka hur Torsångs församling har utvecklats över tid och dess inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. Utan tvekan är Torsångs församling ett fascinerande ämne som förtjänar att analyseras noggrant för att bättre förstå dess betydelse i dagens värld.
Torsångs församling Församling | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Borlänge kommun[1] |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Västerås stift |
Pastorat | Stora Tuna och Torsångs pastorat[2] |
Bildad | medeltiden |
Avskild från | Torsångs socken (1863) |
Utbrutet | Stora Kopparbergs församling (1357) |
Medlemmar | 1 621 (78 %) ()[3] |
Folkmängd | 2 089 ()[3] |
Upphov till | Torsångs distrikt |
Karta | |
Torsångs församlings läge i Dalarnas län. | |
Koordinat | 60°27′51″N 15°34′12″Ö / 60.464166666667°N 15.57°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Koder, länkar | |
Församlingskod | 201202 (–) 208103 (–) |
Pastoratskod | 051101 |
Kyrkoarkiv | SE/ULA/11570 |
Webbplats | Pastoratets webbplats |
Redigera Wikidata |
Torsångs församling är en församling i Tuna kontrakt i Västerås stift. Församlingen ligger i Borlänge kommun i Dalarnas län och ingår i Stora Tuna och Torsångs pastorat.
Församlingen har medeltida ursprung. Omkring 1357 utbröts Kopparbergs församling.
Församlingen utgjorde till 10 december 1746 ett eget pastorat, för att därefter till 1882 vara moderförsamling i pastoratet Torsång och Aspeboda. Från 1882 till 1962 utgjorde församlingen åter ett eget pastorat för att från 1962 vara annexförsamling i pastoratet Stora Tuna och Torsång.[4]
|